Arkivbildare: Centralstyrelsen för Stiftelsen Norrbottens läns Arbetsstugor

Grunduppgifter

Centralstyrelsen för Stiftelsen Norrbottens läns Arbetsstugor
1018
Norrbotten
  • 250000000 Norrbottens län
Kort om Norrbottens arbetsstugor 1903-1954 Under nödåret 1902 hade många norrbottningar det svårt och mängder av förnödenheter skickades till Norrbotten från hela landet. Nödhjälpskommittéer i Sverige och länet distribuerade den akuta hjälpen till behövande. Under julhelgen 1902 undersöktes behovet av långsiktig hjälp till befolkningen i glesbygden och resultatet blev Norrbottens arbetsstugor för barn. Åtta provisoriska arbetsstugor öppnade efter nyåret 1903 i Arjeplog, Arvidsjaur, Gällivare, Jokkmokk, Korpilombolo, Pajala, Pello och Tärendö. Tjugotalet arbetsstugor fanns i Norrbotten mellan åren 1903 och 1954. ”Stugorna” var rejäla byggnader som rymde sovsalar för 30-40 barn, personalbostad, slöjdsalar och köksutrymmen. Barnen bodde och åt på arbetsstugorna och gick iväg till ortens folkskola för att få sin skolgång. De undervisades också i slöjd varje dag på stugan och arbetade mycket med hushållets alla göromål. När skolterminen var slut återvände man hem till familjen, för att börja om igen till höstterminen. Intagningen till arbetsstugan var inledningsvis baserad på fattigdom i hemmet, avstånd till skolan eller vanvård i hemmet. Vartefter spelade de socioekonomiska faktorerna ut sin roll som intagningskriterier. Mellan 30 och 40 barn togs in varje läsår. I början av verksamheten talades svenska och meänkieli i arbetsstugorna. Snart blev det förbjudet att prata ”finska” som man sa då, eftersom det ansågs viktigt att befolkningen i Tornedalen anammade svenskt språk och svenska seder. De flesta samisktalande barn gick däremot i speciella sameskolor. Över 5 500 barn har gått på tjugotalet arbetsstugor i Norrbotten. Ett sextiotal föreståndarinnor arbetade på Norrbottens arbetsstugor genom åren. Norr- och Västerbotten är de enda län i Sverige där internatarbetsstugor förekommit. I övriga delar av landet fanns arbetsstugor i städerna och hade enbart dagverksamhet. I Norrbotten fanns det även stugor med dagverksamhet i Övertorneå (1896), Luleå (1902) och Boden (1908). Historik Arbetsstugor i städerna Arbetsstugor uppträder som fenomen i Europa under 1800-talet. Det var dagverksamhet för fattiga barn som undervisades i slöjd och fick tillverka föremål till försäljning mot ett mål mat. Tanken var att de inte skulle driva omkring på städernas gator och därmed undvika att falla in i kriminalitet och skadegörelse. Från Storbritannien rapporterades att brottsligheten bland minderåriga sjönk från 1869, då åtgärden infördes, till åtminstone slutet av 1890-talet. Via Danmark och Finland kom företeelsen till Sverige 1887. Anna Hierta-Retzius, dotter till Aftonbladets grundare Lars Johan Hierta, var den person som tog initiativet till dessa ”daghem”, där praktisk undervisning stod på programmet. Hennes starka ståndpunkt var att barnen absolut inte fick ryckas från hemmet och sina föräldrar. Arbetsstugorna i Norrbotten skulle komma att få en annan utformning på grund av de långa avstånden mellan glesbygdens hem och närmaste folkskola. Hierta-Retzius stödde trots detta stiftelsen Norrbottens läns arbetsstugors arbete genom gåvor och personligt engagemang och många brev av hennes hand finns i arkivets korrespondens. Det ska inte glömmas bort att också Norrbotten såg ett flertal ”dagstugor”, den första i Övertorneå år1896. Luleå stad startade en arbetsstuga 1902 och Boden 1907. När stiftelsen Norrbottens läns arbetsstugor drog igång sin verksamhet 1903 fick också Gällivare en arbetsstuga med dagverksamhet - den enda av stiftelsens verksamheter som inte var internat. Norrbottens arbetsstugor - internat Norr- och Västerbotten är de enda län i Sverige där internatarbetsstugor förekommit. I Västerbotten fanns en enda arbetsstuga under 1903, i Malå, men denna lades ned samma år. År 1909 etablerades verksamheten i Vilhelmina, året därefter i Stensele, Sorsele och Malå. Under nödåret 1902 hade många norrbottningar det svårt och mängder av förnödenheter skickades till Norrbotten från hela landet. Nödhjälpskommittéer i Sverige och länet distribuerade den akuta hjälpen till behövande. Under julhelgen 1902 undersöktes behovet av långsiktig hjälp till befolkningen i glesbygden och resultatet blev Norrbottens arbetsstugor för barn. Norrbottens arbetsstugor startade i stort sett samtidigt på hela åtta orter. Arjeplog, Arvidsjaur, Gällivare, Korpilombolo, Jokkmokk, Pajala, Pello och Tärendö drog igång verksamheterna med kort varsel i början av 1903. I förstone skulle arbetsstugorna lindra den värsta nöden bland barnen. Därutöver skulle barnen ha tillgång till skolundervisning, läras vardaglig svenska och slöjdfärdigheter som skulle komma till pass när man återvände till hemmet. Vävning, klädsömnad och skomakeri, att göra borstar och räfsor är exempel på vad som ansågs nyttigt att kunna. Barnen bodde och åt på arbetsstugorna och gick iväg till ortens folkskola för att få sin skolgång. De undervisades också i slöjd varje dag på stugan och arbetade mycket med hushållets alla göromål. När skolterminen var slut återvände barnen till sina familjer, för att åter börja om till höstterminen. Daniel Nilsson-Ranta har granskat hur arbetsstugustiftelsens grundidéer tog sig uttryck i verkligheten i sin avhandling Nödhjälp på villovägar. Verksamheten finansierades från början helt av frivilliga gåvor av pengar, kläder, leksaker, tyger, ljus, matvaror, ja, allt vad som tänkas kan. Från och med 1907 fick man lov att ta upp rikstäckande kollekt till förmån för verksamheten och fr.o.m. 1908 statsstöd för finsk- och lapsktalande barn. Stora summor av testamenterade medel har influtit till stiftelsen, även årtionden efter att verksamheten upphört. Många norrbottningar känner till en annan liknande verksamhet - skolhemmen. Även där var barnen bosatta under terminerna och gick till närmaste folkskola. Skillnaden var att kommunerna hade ansvar för finansiering och drift och att föräldrarna betalade avgift för barnens uppehälle. Föräldrar till arbetsstugans barn betalade ingenting för barnens vistelse där och kommunerna hade endast blygsamma ekonomiska åtaganden om ens några. Ytterligare en sak skiljde dem åt och det var slöjdundervisningen. Arbetsstugans barn deltog varje dag i slöjdundervisning på stugan ledda av föreståndarinnan och en lärare i manlig slöjd (träslöjd). Organisation Centralstyrelse Centralstyrelsen för Norrbottens läns arbetsstugor hade säte i Luleå. Landshövdingen var ordförande i styrelsen med fem-sex ledamöter. De flesta av dessa var yrkespersoner med helt andra heltidsarbeten. Centralstyrelsens huvuduppgift var att skaffa de pengar som krävdes för att driva verksamheten. Till sin hjälp hade man många ideella krafter över hela Sverige. Stiftelsens arkiv innehåller mängder av tackbrev till gåvogivare över hela landet och även register över dem som skickat pengar eller naturagåvor. Styrelsen tog så småningom hjälp av en kanslist med maskinskrivning och andra administrativa göromål. Inköp av de flesta matvaror och inventarier skedde centralt och rekvirerades av arbetsstugornas föreståndarinnor. Den verkställande ledamoten och kassaförvaltaren skötte dessa angelägenheter genom brevväxling med lokalstyrelsens ordförande och föreståndarinnorna. Även dessa brev finns i stor utsträckning bevarande i stiftelsens arkiv. Centralstyrelsens verkställande ledamot var också styrelsens sekreterare och kallades ofta för arbetsstugupappa. Den första verkställande ledamoten Carl Svedelius var till vardags pedagog och rektor för Luleå tekniska skola. Det var han som reste genom Norrbotten julhelgen 1902 för att undersöka hur det stod till i länets glesbygd. Han står som författare till den första beskrivningen av arbetsstugornas kommande verksamhet ”Program för arbetsstugorna i Norrbottens län”, daterad 21 januari 1903 och den kompletterande artikeln ”Nödåret 1902-1903. Självhjälp genom arbetsstugor till nödställda barn” som publicerades i tidningen Aftonbladet vid samma tid. Åtta arbetsstugor kom till under detta första år. Tabell 1. Tabell över Norrbottens läns arbetsstugors verksamhetsår. Med arbetsstuga avses i detta fall var och när verksamheten bedrevs och inte en specifik byggnad. Arbetsstuga År Socken Kommun Arjeplog 1903-1954 Arjeplog Arjeplog Arvidsjaur 1903-1923 Arvidsjaur Arvidsjaur Gällivare Nattavaara 1903-1910 1910-1954 Gällivare Gällivare Gällivare Hedenäset 1927-1954 Hietaniemi Övertorneå Jokkmokk 1903-1954 Jokkmokk Jokkmokk Junosuando 1915-1954 Junosuando Pajala Karesuando 1914-1954 Karesuando Karesuando Karungi 1929-1954 Karl Gustavs socken Haparanda Korpilombolo tingshus 1903-1954 Korpilombolo Pajala Pajala Pajala Muodoslompolo 1903-1907 1921- 1954 1924-1954 Pajala Pajala Pello 1903-1953 Övertorneå Övertorneå Pålkem (Vitträsk) 1926-1954 Gällivare Gällivare Pålkem, jordbruks- och lanthushållsskola 1929-1961 Gällivare Gällivare Svanstein 1932-1954 Övertorneå Övertorneå Teurajärvi 1915-1954 Korpilombolo Pajala Tärendö 1903-1954 Tärendö Pajala Ullatti 1931-1954 Gällivare Gällivare Vittangi 1907-1920 Jukkasjärvi Kiruna Vojakkala 1930-1954 Nedertorneå Haparanda Carl Svedelius flyttade från länet 1906 och efterträddes av konsistorienotarien Albert Carlgren. Denne arbetade som stiftssekreterare i det nybildade Luleå stift. Han arbetade hårt för att fler arbetsstugor skulle komma till stånd, vilket resulterade i ytterligare tolv stugor, de flesta nybyggnationer. Carlgren påverkade också länets språkpolitik genom sin uttalade iver för språkligt och kulturellt försvenskningsarbete. Under Svedelius tid hade kunskaper i finska efterfrågats hos personalen för att kunna kommunicera särkskilt med nybörjarna från finsktalande familjer. Istället förbjöds barnen att tala finska under sin tid på stugan och föreståndarinnorna fick en lönebonus om barnen gjorde tillräckliga framsteg i svenska språket. Jägmästaren John Wallmark efterträdde Albert Carlgren något motvilligt 1933, men blev kvar på sin post till 1949. Han ville hellre bli kallad arbetsstugufarbror än pappa av barnen. Under hans tid startades jordbruks- och lanthushållsskolan i Pålkem, dit elever från alla länets arbetsstugor rekryterades för att vidareutbilda sig inom lantbruket. Lokalstyrelse Varje arbetsstuga hade sin lokalstyrelse bestående av fem till sju ledamöter. De beslutade om vilka barn som skulle tas in på arbetsstugan. Lokalstyrelsen hade också till uppgift att se om lokalerna och verksamheten på plats och att stötta föreståndarinnan i hennes arbete. Det är framför allt lokalstyrelsernas olika ordförande som gett avtryck i arkivets korrespondens, till viss del även de lokala kassaförvaltarna. Arbetsstugans personal Föreståndarinna, biträdande föreståndarinna, slöjdlärare, auskultanter, köksflickor, äldstaflickor, sömnadshjälp och tvätterskor. Listan över dem som arbetat i arbetsstugorna kan göras lång. Personaltätheten har dock varierat mycket genom åren. Idag vet vi inte mycket om de första årens personal, men det verkar som om föreståndarinnan och barnen fick arbeta väldigt hårt för att hålla igång den dagliga verksamheten. Kanske skulle arkivets huvudböcker, inventarieböcker och övriga räkenskaper från 1903 och framåt kunna ge en bild av hur det såg ut. Föreståndarinnan var chef i arbetsstugan. Hon skulle vara en god husmoder, kunna laga mat och undervisa i slöjd och husliga sysslor. Dessutom skulle hon vara en god, öm och självuppoffrande moder med kärlek till barnen. I stiftelsens arkiv finns en instruktion för föreståndarinnorna vid Norrbottens arbetsstugor, daterad 3 april 1923, som på tre maskinskrivna sidor beskriver föreståndarinnans arbetsuppgifter samt med vilket sinnelag dessa ska utföras. Ibland undervisade föreståndarinnan i de teoretiska ämnena, men allra oftast undervisades barnen i angränsande folkskolor. Rekryteringar gjordes så småningom bland dem som började utbildas i husmoders- respektive hushållsskolor från och med 1917 respektive 1918. Det var vanligt att man först gjorde ett provår (auskultantåret), därefter anställdes som biträdande föreståndarinna och sedan föreståndarinna. Fortbildningen utgjordes av de sommarkurser som Julia Svedelius anordnade på Erlinhemmet, ett privat sjukhem i Stockholm. Författarinnan Gerda Helena Lindskog porträtterar flera föreståndarinnor och styrelseledamöter i sin bok om kvinnor och män som arbetat för Norrbottens arbetsstugors sak under verksamhetens första 30 år. Arbetsstugans barn Varje arbetsstuga tog in mellan trettio och fyrtio barn varje läsår. Intagningen till arbetsstugan baserades på avstånd till skolan, fattigdom i hemmet och vanvård i hemmet. Vartefter spelade de socioekonomiska faktorerna ut sin roll som intagningskriterier. Barnens arbetskraft var en stor del av de tillgängliga resurser föreståndarinnan hade till hjälp för att klara arbetsstugans skötsel. Barnen skötte vedhuggning, mjölk- och vattenhämtning, bäddning, städning av de egna sovsalarna och andra utrymmen samt deltog i matlagning och disk. Ett fåtal schema för dagarna finns bevarade från de första åren och där kan man få en uppfattning om vilka sysslor barnen utförde. En dag på arbetsstugan i Arjeplog 1903 kunde till exempel se ut så här: kl. 06.30 Väckning Städa sovsalarna Kökshandräckning Ved- och vattenbärning Läxläsning kl. 08 Frukost: Potatis och strömming kl. 09 Skola kl. 12 Middagsrast Mat Skurning/lek (varannan dag) kl. 14 Skola kl. 16 Mellanmål: Smörgås kl. 17 Slöjd kl. 19 Kvällsmål: Gröt Läxläsning, lek kl. 21 Läggdags Livet på stugan För att få en uppfattning om livet på de olika arbetsstugorna måste man pussla ihop stora mängder arkivmaterial. Schema för hur dagen såg ut nämndes ovan, men det går också att ta reda på hur det såg ut i inne i byggnaderna, ofta vilka personer som jobbade där och hur många barn som fanns där varje år. Brevväxlingarna med såväl faktauppgifter som personliga reflektioner över problem och glädjeämnen ger ytterligare en dimension till hårda fakta. Stiftelsen Norrbottens läns arbetsstugors enorma arkiv rymmer förutom brev och ritningar och också ett bildarkiv med över 2 000 bilder från den verksamma perioden. Stiftelsens årligen utkommande verksamhetsberättelser är också en rik källa till kunskap. Barnens trivsel berodde till stor del på föreståndarinnan och på sammanhållningen bland barnen. Skildringar av livet på stugorna ur barnens perspektiv finns i mycket liten utsträckning i stiftelsens eget arkiv. Här och var i korrespondensen ser man brev från en eller flera ”arbetsstuguflickor eller -pojkar” skymta fram, men underlaget är litet med tanke på att över 5 000 barn vistades där genom åren. Gamla arbetsstuguelever har dock skildrat sina upplevelser i böcker, tidningsartiklar och insändare. Andra har intervjuat tidigare elever och samlat erfarenheterna i uppsatser och studiecirkelmaterial. Folkrörelsernas arkiv i Norrbotten har kontinuerligt samlat in sådant material och det finns tillgängligt för allmänheten på Norrbottens minne där också stiftelsen Norrbottens läns arbetsstugors arkiv förvaras. I skrivande stund är många f.d. elever fortfarande i livet och kan berätta om sin vistelse på arbetsstugan. ______ ORGANISATIONSFÖRÄNDRINGAR 1954 Från och med 1 juli 1954 övergick samtliga kvarvarande arbetsstugor (utom Karungi) till kommunerna för att användas som skolhem. ______ Litteraturlista Hierta-Retzius, Anna (1897). Arbetsstugor för barn: en sammanfattande framställning af arbetsstugeverksamheten i Sverige. Stockholm: Lundemark, Erik (1980). Arbetsstugorna. Luleå: Tornedalica Nilsson Ranta, Daniel (2008). Nödhjälp på villovägar: implementering av en filantropisk välfärdsidé, Norrbottens arbetsstugor 1903-1954. Diss. Umeå : Umeå universitet, 2008 Norrbottens arbetsstugor.. (1903-1976). Luleå: Stiftelsen Norrbottens läns arbetsstugor Slunga, Nils (1993). "Skola för glesbygd": arbetsstugor i norra Sverige. Luleå: Stift. Norrbottens läns arbetsstugor Västerbottens läns arbetsstugor (1930). Västerbottens läns arbetsstugor arbetsåren 1909-1929: [tjugo-årsskrift jämte redogörelse för arbetsåret 1928/29]. Umeå: Otryckta källor FAN 1069 vol. 1 B I a Verksamhetsberättelse 1960-61. FAN 1056 vol. 1 D Gästbok 1931-51 FAN 1018 vol. 123: E 8 b FAN 1018 vol. 124: F 1 a FAN 1018 vol. 124: F 2 a1 FAN 1018 vol. 155 ff: F 8 FAN 1018 vol. 188: F 17 b2 FAN 1018 vol. 204-210: D 4 c FAN 1018 vol. 299: B 5 FAN 10 000 vol. 1: F 1 Arbetsstugorna i arkivet Stiftelsen Norrbottens läns arbetsstugors arkiv innehåller mängder med handlingar om de olika arbetsstugorna. Handlingarna är av olika slag och därför spridda över olika serier och inte samlade ortvis. Nedan följer en grov sammanfattning av var man kan hitta material om en viss stuga. Observera att detta endast är en grov sammanställning. För att få detaljerad kännedom om var man ska leta bör arkivförteckningen gås igenom, samt kontakta arkivarien för en sökning i VisualArkiv (eftersom hela arkivförteckningen inte är offentlig). Glöm inte heller fotosamlingen! Arjeplogs arbetsstuga Arbetsstugan i Arjeplog var i verksamhet under åren 1903-1954. Volym Signum Innehåll 104 E 2 c1 Korrespondens 136 F 4 a1-a3 Fastigheter och byggnationer 187 F 16 b Utredning om biträdande föreståndarinnans förehavanden,1933. 195 F 19 d 3 Listor på inackorderade elever (Obs! RESTRIKTIONER) Samt eget arkiv FAN nr 1024. Arvidsjaurs arbetsstuga Verksamhetsår: 1903-1923. Volym Signum Innehåll 80 E 1 a2 Korrespondens 104 E 2 c2 Korrespondens 187 F 16 b1 Utredning om sedlighetsskandal, 1923 Samt eget arkiv FAN nr 1025. Gällivare arbetsstuga Verksamhetsår: 1903-1910. Volym Signum Innehåll 299 E 1 a14 Korrespondens Samt eget arkiv FAN nr 1026. Hietaniemi arbetsstuga Verksamhetsår: 1927-1954 Volym Signum Innehåll 105 E 2 c3 Korrespondens 137 F 4 b Fastigheter och byggnationer 148 F 4 o3 Fastigheter och byggnationer 190 F 19 c 1, F 19 c2 (Obs! RESTRIKTIONER) 191 F 19 c3; F 19 c4 (Obs! RESTRIKTIONER) 192 F 19 c5, F 19 c6 (Obs! RESTRIKTIONER) 193 F 19 c 7, F 19 c8 (Obs! RESTRIKTIONER) 196 F 19 e6 (Obs! RESTRIKTIONER) Samt eget arkiv FAN nr 1027. Jokkmokks arbetsstuga Verksamhetsår: 1903-1954 Volym Signum Innehåll 82 E 1 a3 Korrespondens 106 E 2 c4 Korrespondens 138 F 4 c1-c3 195 F 19 d 3 (Obs! RESTRIKTIONER) 196 F 19 e3 (Obs! RESTRIKTIONER) Samt eget arkiv FAN nr 1028. Junosuando arbetsstuga Verksamhetsår: 1915-1954 Volym Signum Innehåll 82 E 1 a4 Korrespondens 107 E 2 c5 Korrespondens 137 F 4 d1-d2 190 F 19 c 1, F 19 c2 (Obs! RESTRIKTIONER) 191 F 19 c3; F 19 c4 (Obs! RESTRIKTIONER) 192 F 19 c5, F 19 c6 (Obs! RESTRIKTIONER) 193 F 19 c 7, F 19 c8 (Obs! RESTRIKTIONER) Samt eget arkiv FAN nr 1029. Karesuando arbetsstuga Verksamhetsår: 1914-1954 Volym Signum Innehåll 82 E 1 a5 Korrespondens 107 E 2 c6-c7 Korrespondens 139 F 4 e1-e3 191 F 19 c 3 FLYTTAS! (Obs! RESTRIKTIONER) 194 F 19 d 1, F 19 d2 (Obs! RESTRIKTIONER) 195 F 19 d 3 (Obs! RESTRIKTIONER) Samt eget arkiv FAN nr 1030. Karungi arbetsstuga Verksamhetsår: 1929-1954 Volym Signum Innehåll 108 E 2 c8 Korrespondens 140 F 4 f 148 F 4o3 190 F 19 c 1, F 19 c2 (Obs! RESTRIKTIONER) 191 F 19 c 3, F 19 c4 (Obs! RESTRIKTIONER) 192 F 19 c5, F 19 c6 (Obs! RESTRIKTIONER) 193 F 19 c 7, F 19 c8 (Obs! RESTRIKTIONER) 196 F 19 e 2 (Obs! RESTRIKTIONER) Samt eget arkiv FAN nr 1031. Korpilombolo arbetsstuga Verksamhetsår: 1903-1954 Volym Signum Innehåll 83 E 1 a6 Korrespondens 109 E 2 c9 Korrespondens 140 F 4 g1-g2 190 F 19 c 1, F 19 c2 (Obs! RESTRIKTIONER) 191 F 19 c 3, F 19 c4 (Obs! RESTRIKTIONER) 192 F 19 c5, F 19 c6 (Obs! RESTRIKTIONER) 193 F 19 c 7, F 19 c8 (Obs! RESTRIKTIONER) 196 F 19 e4 (Obs! RESTRIKTIONER) Samt eget arkiv FAN nr 1032. Muodoslompolo arbetsstuga Verksamhetsår: 1924-1954 Volym Signum Innehåll 109 E 2 c10 Korrespondens 141 F 4 h1-h3 190 F 19 c 1, F 19 c2 (Obs! RESTRIKTIONER) 191 F 19 c 3, F 19 c4 (Obs! RESTRIKTIONER) 192 F 19 c5, F 19 c6 (Obs! RESTRIKTIONER) 193 F 19 c8 (Obs! RESTRIKTIONER) 299 E 1 a16 Korrespondens Samt eget arkiv FAN nr 1033. Nattavaara arbetsstuga Verksamhetsår: 1910-1954 Volym Signum Innehåll 84 E 1 a7 Korrespondens 110 E 2 d1 Korrespondens 111 E 2 d2 Korrespondens 142 F 4 i1-i 194 F 19 d 1, F 19 d2 (Obs! RESTRIKTIONER) 195 F 19 d 3 (Obs! RESTRIKTIONER) Samt eget arkiv FAN nr 1059. Pajala arbetsstuga Verksamhetsår: 1903-1907, 1921-1954 Volym Signum Innehåll 111 E 2 e1 Korrespondens 112 E 2 e2 Korrespondens 142 F 4 j1 143 F 4 j2-j3 144 F 4 j4-j5 299 E 1 a17 190 F 19 c 1, F 19 c2 (Obs! RESTRIKTIONER) 191 F 19 c 3, F 19 c4 (Obs! RESTRIKTIONER) 192 F 19 c5, F 19 c6 (Obs! RESTRIKTIONER) 193 F 19 c 7, F 19 c8 (Obs! RESTRIKTIONER) Samt eget arkiv FAN nr 1057. Pello arbetsstuga Verksamhetsår: 1903-1953 Volym Signum Innehåll 83 E 1 a8 Korrespondens 112 E2 f1 Korrespondens 113 E 2 f2, E 2 f3 Korrespondens 144 F 4 j6-8 190 F 19 c 1, F 19 c2 (Obs! RESTRIKTIONER) 191 F 19 c3; F 19 c4 (Obs! RESTRIKTIONER) 192 F 19 c5, F 19 c6 (Obs! RESTRIKTIONER) 193 F 19 c 7, F 19 c8 (Obs! RESTRIKTIONER) 196 F 19 e1 (Obs! RESTRIKTIONER) Samt eget arkiv FAN nr 1061. Pålkem, arbetsstugan Verksamhetsår: 1926-1954 Volym Signum Innehåll 113 E 2 g3 Korrespondens 114 E 2 g1-g2 Korrespondens 145 F 4 k1-k3 148 F 4o3 194 F 19 d 1, F 19 d2 (Obs! RESTRIKTIONER) 195 F 19 d 3 (Obs! RESTRIKTIONER) 299 E 1 a18 Korrespondens Samt eget arkiv FAN nr 1058. Pålkem, jordbruksskolan Verksamhetsår: 1929-1961 Volym Signum Innehåll 200 F 20 a-c Samt eget arkiv FAN nr 1069. Svanstein arbetsstuga Verksamhetsår: 1932-1954 Volym Signum Innehåll 113 E 2 h1 Korrespondens 143 F 4 l 190 F 19 c 1, F 19 c2 (Obs! RESTRIKTIONER) 192 F 19 c5, F 19 c6 (Obs! RESTRIKTIONER) 193 F 19 c 7, F 19 c8 (Obs! RESTRIKTIONER) Samt eget arkiv FAN nr 1062. Teurajärvi arbetsstuga Verksamhetsår: 1915-1954 Volym Signum Innehåll 84 E 1 a9 Korrespondens 115 E 2 h2 Korrespondens 146 F 4 m1 147 F 4 m2-m3 148 F 4o3 190 F 19 c 1, F 19 c2 (Obs! RESTRIKTIONER) 191 F 19 c 3, F 19 c4 (Obs! RESTRIKTIONER) 192 F 19 c5, F 19 c6 (Obs! RESTRIKTIONER) 193 F 19 c 7, F 19 c8 (Obs! RESTRIKTIONER) Samt eget arkiv FAN nr 1063. Tärendö arbetsstuga Verksamhetsår: 1903-1954 Volym Signum Innehåll 85 E 1 a10 Korrespondens 115 E 2 h3 Korrespondens 116 E 2 h4 Korrespondens 147 F 4 n 190 F 19 c 1, F 19 c2 (Obs! RESTRIKTIONER) 191 F 19 c 3, F 19 c4 (Obs! RESTRIKTIONER) 192 F 19 c5, F 19 c6 (Obs! RESTRIKTIONER) 193 F 19 c 7, F 19 c8 (Obs! RESTRIKTIONER) 196 F 19 e5 (Obs! RESTRIKTIONER) Samt eget arkiv FAN nr 1054. Ullatti arbetsstuga Verksamhetsår: 1931-1954 Volym Signum Innehåll 116 E 2 i Korrespondens 147 F 4 o1 148 F 4o2 148 F 4o3 194 F 19 d 1, F 19 d2 (Obs! RESTRIKTIONER) 195 F 19 d 3 (Obs! RESTRIKTIONER) Samt eget arkiv FAN nr 1056. Vittangi arbetsstuga Verksamhetsår: 1907-1920 Stugan etablerades direkt efter nedläggningen av Pajala arbetsstuga. Föreståndarinna och inventarier flyttades över från Pajala till Vittangi. Stugan i Vittangi drevs som kommunalt skolhem fr o m 1920, men kallades trots detta framgent Pajala arbetsstuga. Volym Signum Innehåll 85 E 1 a11 Korrespondens 117 E 2 i2 Korrespondens Samt eget arkiv FAN nr 1060. Vojakkala arbetsstuga Verksamhetsår: 1930-1954 Volym Signum Innehåll 117 E 2 i3 Korrespondens 148 F 4o3 148 F 4 p1-p2 190 F 19 c 1, F 19 c2 (Obs! RESTRIKTIONER) 191 F 19 c 3, F 19 c4 (Obs! RESTRIKTIONER) 192 F 19 c5, F 19 c6 (Obs! RESTRIKTIONER) 193 F 19 c 7, F 19 c8 (Obs! RESTRIKTIONER) Samt eget arkiv FAN nr 1055. 33/77 62/85 30/01 46/01 Bildningsförbundet och Åsa Andersson

Placering

377

Länkar

Det finns inga länkar