Hietaniemi socken 1968-1980. NK 1980-10-21: ”MARTIN MINNS den hemska kvällen i ARMASJÄRVI. – Mörka kalla vatten. VÄCKER KUSLIGA MINNEN TILL LIV.” Martin Andersson, 61, Boden minns den hemska kvällen den 24 oktober 1940, då han själv räddades från drunkningsdöden i Armasjärvi. 46 personer omkom vid olyckan. Till årets minneshögtid; 40 år efteråt, samlades ett 50-tal från det olycksdrabbade ingenjörkompaniet för en minnesstund. HB 1980-10-21: ”Tragiskt 40-årsminne. Armasjärviolyckan – ett tragiskt 40-årsminne. 104 kämpade för sina liv 46 drunknade.” På fredag är den 40-år sedan den riksbekanta Armasjärvi-olyckan, då 46 unga män drunknade på grund av en överlastad färja. På fredag högtidshålls 40-årsminnet av den tragiska händelsen. Det sker vid en minnessten som rests i Armasjärvi. Ett 50-tal av de män som tillhörde de olycksdrabbade militärförbanden kommer att närvara och hylla minnet av sina omkomna kamrater. Mer om Armasjärviolyckan på MITTUPPSLAGET. HB 1980-10-21: ”Många som var med kommer till minneshögtiden.” Många som tillhörde det olycksdrabbade ingenjörskompaniet, som förolyckades för 40 år sedan i Armasjärvi, kommer att vara med på minnesstunden på fredag. HB 1980-10-21: ”Ögonvittnen berättar.” Några som överlevde olyckan eller ingick i räddningsstyrelsen berättar om sina upplevelser. Karl Gustaf Strandberg, en av de överlevande, sergeant Möllerskog, som var ett befäl på flottan och löjtnant Sylwan, som ledde räddningsarbetet. HB 1980-10-21: ”Vems var skulden?” Den frågan kan inte bröderna Blomsters (som omkom i olyckan) syskon än i dag släppa. HB 1980-10-21: ”Krigsrätten frikände.” Det hölls fältkrigsrätt inför lyckte dörrar i Övertorneå med anledning av olyckan. Ordförande var överste A.F. Berg von Linde och åklagare lands-fogde Bertil Ankar, Luleå, medan försvaret sköttes av advokat Georg Linse, Luleå. NSD 1980-10-21: ”Armasjärvi i nytt ljus. NSD 40 ÅR sedan tragedin i Armasjärvi. Hon var inte ensam om sin sorg. ARMASJÄRVI TOG 46 LIV.” För 40 år sedan drabbades svenska försvaret av den svåraste katastrofen i modern tid, 46 män drunknade när färjan som skulle föra dem över sjön Armasjärvi sjönk. I en minnesbilaga skildrar NSD katastrofen i nytt ljus, bilagan innehåller bl.a. en detaljerad rekonstruktion av förlisningen, byggd på material som hittills varit helt hemligstämplat. NSD 1980-10-21: ”Färjan gungade i månljuset… ”VI VAR SKRÄCKSLAGNA”.” Elva år gammal stod Elin på stranden och kramade sin mor Mias hand. Från mörkret hörde hon döds-skriken. – Det var månsken och vi kunde se hur färjan hängde och gungade i linorna – vi var skräckslagna. NSD 1980-10-21: ”Minnet hänger kvar bakom gardinen ”DÄR UTE DOG MINA BRÖDER”.” Arthur Blomster, bror till Gösta och Olle, var tolv år gammal den höstkväll när Mia och Emil miste två av sina söner. I dag är Arthur 55 år och bor med sin familj i föräldra-hemmet, ”vita gården”, ett stenkast från färjeläget. NSD 1980-10-21: ”HÄR SLUTADE DÖDSMARSCHEN. – Kommer du inte ombord skjuter jag!” För 40 år sedan – måndagen den 24 oktober 1940 – kommenderar löjtnant Bo Åke Swahn 150 man ur 23:e ingenjörskompaniet från Boden ”framåt marsch!” Dödsmarschen, som slutar i sjön Armasjärvis höstkalla vatten, börjar. 44 militärer och två civila pojkar från Armasjärvi drunknar när färjan med 101 man ombord sjunker. NSD 1980-10-21: ”Lättnadens lakoniska telegram: ”Allt väl”.” De soldater som hade upplevt färjeolyckan i Armasjärvi eller deltog i räddningsarbetet belades med munkavle. Först efter förhöret på staben morgonen efter olyckan fick de meddela hemmet per telegram, helt lakoniskt: ”Allt väl”. NSD 1980-10-21: ”FÄNRIKEN FRIADES – färjan skyldig till tragedin.” Var den blott 21-årige fänriken ensam ansvarig för den största katastrof som drabbat det svenska försvaret i modern tid? Löjtnant Swahn hade drunknat – fänriken var högsta överlevande befäl. I början av 1941 ställdes han inför fältkrigsrätten i Övertorneå. NSD 1980-10-21: ”Kamraterna hedras av de överlevande.” 50 överlevande från 23:e ingenjörskompaniet finns på plats vid stranden av Armasjärvi den 24 oktober. Med sin närvaro hedrar de, på 40: års-dagen, minnet av 44 kamraternas död. HB 1979-02-22: ”Kunde stämma blod utan att träffa patienten.” Martin Lugnet, 75 år, lantbrukare i Armasjärvi, berättar om byns mindre kända händelser och sina egna barn-domsminnen. NSD 1959-07-02: ” 40-åring i Hietaniemi kan berätta om Den sista färjan på Armasjärvi. Ryssklockan och rövarberget. Klockorna ringde från älvens djup. Grisar som göds av mejeriavlopp.” Lennart Lustig, vägbyggare, född i Armasjärvi, berättar om lokala händelser. NSD 1980-02-19: ”Mörklagd by trots eget kraftverk. Nu slåss byborna för vägbelysning.” Den lilla byn Ekfors, som ligger cirka 8 mil norr om Haparanda, är utan vägbelysning trots att de försörjer större delar av Tornedalen, med sitt kraftverk med elkraft. NSD 1980-02-19: ”Tre lampor till hösten.” Byborna i Ekfors får vägbelysning till hösten, tre lampor ska sättas upp. HB 1980-02-19: ”Byn med eget kraftverk slåss för lyse.” Invånarna i den lilla byn Ekfors, ca två mil från Luppio, är mycket besvikna på Övertorneå kommun. Anledningen är att de anser sig blivit nonchalerande, då de velat ha belysning i många år nu, utan resultat, vilket har gjort att de har tappat tilltro till kommunen. HB 1980-02-19: ”Ingen vägbelysning för Ekfors detta år.” Kommunalrådet Kurt Larsson, Övertorneå, tycker inte att Ekfors har blivit nonchalerade. Okänd tidning 1943-11-17: ”Vattenfallsköp i finska Tornedalen.” Ett stort vattenfallsköp på Torneälvens finska sida i den mittemot svenska Hietaniemi socken belägna byn Kainuukylä har i dagarna avslutats. Ett finskt kraftverksaktiebolag har för 3,6 milj. finska mark köpt nyttjanderätten till vattenkraften i den mäktiga Vueentoforsens finska del. Bolaget ämnar här anlägga en kraftstation för finska Tornedalen, vilket hittills nästan uteslutande tagit sin elektriska kraft från det svenska Ekeforsbolaget. NK 1988-05-19: ”EN SAFTIG SATSNING.” Den första saften rinner i dagarna ut ur rören i musteriet i Hedenäset. En laddning på närmare 100 ton ryska lingon vandrar metodisk genom maskinerna i de ännu inte färdigbyggda lokalerna och kommer ut som råsaft. Den ska sedan färdigställas till en produkt för konsumenterna hos Norrfrys i Haparanda och Nordan i Luleå. NK 1987-07-13: ”Släktens sten över anfadern.” Söndagen var den stora högtidsdagen för Harry Grape, Övertorneå och drygt 400 släktingar till honom. I tre års tid har förberedelse-arbetet pågått och på söndagen kunde de äntligen träffas. Det blev högmässa i Hedenäset, i Hietaniemi kyrka med biskopen i släkten, Karl-Gunnar Grape. Avtäckningen av minnes-stenen över 300-årsminnet av anfadern Arendt Grapes död skedde på finska sidan i Armassaari på udden Nautapuoti. PT 1987-07-13: ”Släktingar hyllar sin anfader.” Ingen vet hur många de var, ättlingarna till Arendt Grape, som kommit för att avtäcka en minnessten över anfadern 300 år efter hans död. Men mellan 500 och 1000 släktingar, från hela Sverige, Finland och Norge, samt USA, var det som samlades i Nautapuoti, 15 kilometer söder om finska Ylitornio. HB 1987-10-16: ” Tornedalsbyggarna som står på flera ben.” TBA (Tornedalens Byggnads AB) i Hedenäset, bygger olika byggnader, hus, ridstallar och utanför entreprenad på olika objekt. NSD 1986-10-10: ”Församlingshem invigt.” Det gamla församlingshemmet i Hedenäset, som en gång byggdes som prästbostad 1870, har byggts till för att fylla moderna anspråk. I helgen invigdes lokalerna som kostat omkring två miljoner kronor. HB 1986-10-10: ”STRÖMSTADSKONSTNÄR BESÖKTE HEDENÄSET.” Konstnären Nanny Nygren, Strömstad, besökte under tisdagen och onsdagen Hedenäset. HB 1986-09-01: ”Gunnar Höjvall en ”bigamist” – gift med både Göta och TBA.” Gunnar Höjvall är egenföretagare, han är både gift med sin fru och företaget. HB 1986-07-18: ”ERIK NORLIN – en profil i Hedenäset.” Erik Norlin berättar om sitt liv. HB 1986-06-27: ”Ett träd med symbolik i Hedenäset.” När Sveriges biståndsminister Lena Hjelm-Wallén, besökte ett stort seminarium vid Hedenäset planterade hon ett äppelträd. NK 1986-03-26: ”TV VÄCKTE DRÖMMEN TILL LIV.” Efter att ha sett en tv-serie om hur man tillverkar musikinstrument, bestämde sig Stig Lundmark för att bli cembalolbyggare, en efterlängtat dröm han hade som liten. NK 1986-03-26: ”Kursen som ska ge jobb åt sexton elever i Pajala.” 16 pajalabor ska utbildas till tekniska programmerare i en 43 veckors kurs som startar i juni. Konsultföretaget Frontec, som ska leda utbildningen åt Pajala kommun, planerar att anställa fem av eleverna. HB 1986-02-07: ”Abraham fick småfrämmande TV filmade i köket.” Döva barn, klass två, från Kristinaskolan i Härnösand, kom och besökte Abraham och Ingrid Honkamaa i deras hem, för att spela in ett tv program. HB 1986-01-03: ”Gustav Holte minns: UNDERVISNINGEN PRÄGLADES AV KRISTEN-DOMEN.” Gustav Holte, 92 år gammal, minns sin tid som lärare i Hietaniem socken, senare rektor. HB 1985-09-17: Bild som föreställer den 60 år gamla banmästargården vid Hedenäsets före detta tågstation. HB 1985-09-03: ”Skolbarnen i Hedenäst mötte biskop Olaus Brännström – Vem skulle du ta med dig till en öde ö?” Biskop Olaus Brännström besökte Hietaniemi kyrka i Hedenäset, där väntade skolungdomar med frågor till honom. HB 1985-07-15: ”Sommarkurs i hemvärnets regi.” I två veckor har 70 elever från olika delar av Sverige, genomgått hemvärnets frivilliga befälsutbildning i Hedenäset. ”FBU-kurserna” har under ledningen av Alf Waara, fått utbildning bland annat i att hantera värnkanoner. De har också tränat mobilisering och vidtagande av åtgärder vid anfallssituationer. HB 1985-07-11: ”Kyrkan fylld till sista plats.” Hietaniemi kyrka firade förra söndagen 100-års jubileum av den återfunna kyrkklockan, som för tvåhundrasextio år sedan stals under de ryska plundringsfärderna kring Torneälven. Olof Hederyd, Haparanda berättade om Ryss-klockans historia. HB 1985-07-02: ”Konfirmandträff efter 50 år.” I Hedenäset firade Hietaniemi församlings konfirmander av år 1935 sitt 50 års minne av sin konfirmation under midsommardagen. Man samlades i kyrkan till gudstjänst där kyrkoherde Östen Tano predikade och kyrkokören sjöng. HB 1985-05-25: ”Björkebygårdens slöjd.” I onsdags hade pensionärshemmet Björkeby-gården i Hedenäset, öppet för allmänheten. Där visades resultatet av vad pensionärerna hade åstadkommit under två terminer, i form av trä- och textilslöjd. NSD 1985-03-20: ”NU SKA HOLMEN ODLAS UPP IGEN. 630000 kronor till ungdomsprojekt i Tornedalen.” Kalle Svahn har alltmer resignerat sett hur de stora suveränitetsholmarna i Tornedalen förbuskat sig och vuxit igen. Men han har återfått hoppet. Regeringen har anslagit 630 000 kronor för att ungdomar och skolelever på ömse sidor av älven ska odla upp en av holmarna. Kalle Svahn ska själv leda projektet att sätta holmarna i stånd. HB 1985-03-19: ”Holmprojektet – unga odlar alternativt.” För 630000 kronor ska försöks-verksamhet bedrivas med odlingar på suveränitetsholmarna utanför Hedenäset. Erik Sakari, 15 och Lars Svahn, 17 är två jordbruksintressereade grabbar som under de senaste somrarna arbetat som ”kopojkar” på de aktuella holmarna och skött om 100-talet kvigor, 150 får och två hästar. Hur ser grabbarna på EKO-idén med trädgårdsodlingar på holmarna i Hedenäset? – Nog är det ju att prova, men man måste ju också få ekonomi på odlingarna, tycker Erik och Lars i Hedenäset. HB 1984-11-06: ”Ingen rubrik.” Tornedalens Byggnads AB har fullt upp och söker efter nya marknader. NSD 1984-04-04: ”Äldsta orgeln spelklar igen!” I söndags återinvigdes Hietanieimi kyrkas gamla orgel som genomgått en omfattande restaurering. Orgeln, som är en av Sveriges äldsta i bruk i dag är tillverkar 1608. Restaureringen som tagit nästan ett år, har gjorts i Gammelstad. Vid invigningen av orgeln gästspelade diplomorganisten Anders Markström, Boden. HB 1984-04-03: ”Historiska vingslag på ny-gammal orgel.” I söndags var det många i Hedenäset som var nyfikna på den nya kyrkorgeln när den officiellt invigdes. Den är från 1608 och efter renoveringen kan man känna de historiska vingslagen, berättade kantor Stig Lundholm, Hedenäset, efter provspelningen. NSD 1982-08-25: ”Nu stänger hon butiken.” Mairi Hemphälä stänger sin torghandel efter 55 år, som hennes make startade 1927 och som hon ensam sköt sedan 1949. HB 1982-08-19: ”55 FANTASTISKA ÅR men nu stänger Mairi affären.” Mairi Hemphälä stänger sin torghandel efter 55 år, som hennes make startade 1927 och som hon ensam sköt sedan 1949. HB 1984-02-23: ”Trevlig händelse i Hedenäset. 110-årig flyttade in i lokaler.” På måndagen öppnade det nya postkontoret i Hedenäset. Representanter från både postens huvudkontor i Luleå och kommunen var närvarande vid invigningen. HB 1984-02-23 ”Göta glömmer aldrig postrånet.” Göta Larsson gick i pension för några år sedan, efter cirka 45 års anställning. HB 1981-09-29: ”De äldres kyrkhelg i Hietaniemi.” I söndags firade man den årliga återkommande ”de äldres kyrkohelg”. NK 1980-10-21: ”OTILLÅTEN AVVERKNING menar markägare i Hedenäset som polis-anmält kraftbolag.” Ekfors Kraft AB i Övertorneå har polisanmälts för, som man menar, otillåten skogsavverkning i samband med att bolaget låtit röja undan skog för en kraftlinje en bit från byn Hedenäset. En av anmälarna är jordbrukaren Einar Nuottaniemi i Hedenäset, som nu menar att bolaget måste ersätta honom för de förluster som avverkningen åsamkade honom. NK 1934-12-06: ”Förnämlig gåva till Hietaniemi kyrka.” Hedenäsets syförening har sänkt ett antependium till församlingens kyrka. NSD 1981-09-08: ”Nu ska holmen fyllas med djur.” Till våren kommer ön Selkäsaari i Torneälven i Hedenäset att fyllas med kor och får. Naturvårdsenheten, hushållssällskapet och skogsvårdsstyrelsen har gått samman om ett projekt, som syftar till att få en av suveränitets-holmarna i gammal kultur. 67 av de 70 ägarna har i enighet undertecknat ett arrendeavtal om bl.a. sambete. HB 1979-12-06: ”Ryssklockan i Hietaniemi.” Bakgrundshistoria om Ryssklockan. NK 1979-10-26: ”Det ringer till helg i Hietaniemi.” Nästa laestadianska stormöte hålls i Hietaniemi vid allhelgonahelgen. HB 1979-07-03: ” Stormöte i Hedenäset.” Troende laestadianer hade samlats till det årligen återkommande stormötet, som pågick i tre dagar. NSD 1979-06-30: ” STILLHETENS STORMÖTE. Familjefest då Tornedalens laestadianer har stormöte!” Troende laestadianer hade samlats till det årligen återkommande stormötet, som pågick i tre dagar. NSD 1979-06-12: ”I 100 år ringde klockan för en rysk storfurste.” Bakgrundshistoria om Ryssklockan. HB 1978-04-29: ””Vi gör så gott vi kan.” Intresset för konst stort i Hietaniemi.” I Hietaniemi har man under ett par år tidigare en trevlig sed inarbetats med firande av gemensamt-åhörardag för föräldrar och målsmän samt visning av elevernas teckningar m.m. Med konst-utställningen ” Vi gör så gott vi kan”, skildras bygdens arbetsliv, bidrar sockenborna. NSD 1978-04-29: ”Konsten inget märkvärdigt: ”Vi gör så gott vi kan”!” ”Vi gör så gott vi kan”!” Det sa deltagarna när konstutställningen i Hedenäset i helgen slog upp sina portar för allmänheten. Den här konstutställningen har blivit en tradition. Det var nu femte gången man kallade lokala förmågor till utställning. HB 1977-11-29: ”Fynd vid utgrävningar i Hedenäset förlänger Tornedalens historia med flera hundra år?” På kyrkudden i Hedenäset har Norrbottens museum hittat mycket intressanta fynd ur arkeologiska perspektiv. HB 1977-11-29: ”Bosättning i Hedenäset redan på 1200-talet?” På kyrkudden i Hedenäset har Norrbottens museum hittat mycket intressanta fynd ur arkeologiska perspektiv. HB 1977-11-29: ”Alla fynd från en fornlämning tillhör staten.” Fakta om arkeologi. HB 1977-05-31: ” Hietaniemiselet.” Kulturdebattartikel skriven av Lennart Hardell; angående Hietaniemiselets betydelse och bakgrund. HB 1977-05-05: ”Lyckad åhörardag kombinerad med konstutställning.” Centralskolan, Hedenäset, anordnade en åhörardag och en konstutställning för föräldrarna. NK 1976-10-19: ” Hietaniemiselet förr och nu.” Kulturdebattartikel skriven av Lennart Hardell; angående Hietaniemiselets betydelse och bakgrund. HB 1976-09-02: ”Blir det någon reparation av Bygdegården i Hedenäset?” Insändare skriven av okänd skribent och svar av Birger Brännström angående Hedenäsets Bygdegård. HB 1976-06-24: ””Ryssklockans” sällsamma öden.” Ryssklockans bakgrund. NSD 1976-05-05: ”Utställning på lek avslöjade massor av dolda talanger.” Centralskolan, Hedenäset, anordnade en åhörardag och en konstutställning för föräldrarna. HB 1976-02-28: ”En samförståndslösning om suveränitetsholmarna måste komma till stånd.” Kulturdebattartikel skriven av Lennart Hardell angående suveränitetsholmarnas framtid. HB 1976-02-14: ”Suveränitetsholmarna i Torne, Muonio och Könkämä älvar.” Kultur-debattartikel skriven av Olle Hederyd angående Suveränitetsholmarna i Torne, Muonio och Könkämä älvar. HB 1976-03-06: ”Förslaget om tvångslösningen av suveränitetsholmarna avvisas av Ötå kommunstyrelse.” Förslaget om tvångslösningen av suveränitetsholmarna i Torneälven avisas av Övertårneå kommunstyrelse. HB 1976-02-12: ”Lanshövdingen beskylls för att ligga bakom planerna på tvångslösningen av suveränitetsholmarna.” – Är det verkligen att säkerhetsställa ett sådant utnyttjande av suveränitetsholmarna, att detta står i bästa möjliga överenskommelse med de båda ländernas och gränsbygdens intressen genom att tvångsinlösa dem och ta dem ifrån de ursprungliga ägarna? Kallas detta att visa omtanke om undersåtarna i de bägge länderna, som det så högtidligt heter i gränsregleringstraktaten av år 1810? Eller är det bara ett sätt att förverkliga ett gammalt önskemål från vår landshövding, som för några år sedan i finska lokalradion utlovade, att suveränitetsholmarna skulle överföras till rätt land? HB 1976-02-12: ”Landshövding Lassinatti ger svar på tal: - Ett utslag av Lingmos rabiata finlandshat.” Landshövdingen Ragnar Lassinatti tycker inte att han har haft någonting att göra med utredningen. NK 1976-02-10: ”Protester mot ägarskifte av gräsholmar.” Byamännen i Hietaniem gillade inte innehållet i den svensk-finska utredningen om de så kallade suveränitetsholmarna i Torneå och Muonio älvar som bland annat säger att ett antal för svenska ägare redan lagfarna holmar ska överflyttas i finsk ägo. Detta gäller inte minst de holmar i Hietaniemselet vid Hedenäset, där samtliga fortfarande ägs av svenskar, skulle överflyttas till Finland under det att till exempel ett antal holmar undanför Muonio skulle övergå i svensk ägo. PT 1976-01-24: ”Sverige bör lösa in suveränitetsholmarna.” Sverige och Finland bör lösa in suveränitetsholmarna i Torne, Muonio och Könkämä älvar. Det skulle ge staterna fria händer att gemensamt komma överens om naturvårdande åtgärder på holmarna och bestämmanderätt för holmarnas framtida användning. Det föreslogs i ett betänkande, som lades fram på fredagen. HB 1974-11-11: ”Sällsynta fynd i Tornedalen.” Tornedalens tidigare historia håller på att avslöjas av forskare från fem universitet i Finland och Sverige. Då man har bedrivit fält-undersökning bl.a. vid Hietaniemi. NK 1974-08-20: ”Fynd från järnåldern hittades i Hedenäset.” Tornedalens tidigare historia håller på att avslöjas av forskare från fem universitet i Finland och Sverige. Då man har bedrivit fältundersökning bl.a. vid Hietaniemi. HB 1974-08-08: Bild som föreställer Petter Aho när han står framför en golvklocka från 1790-talet, som han dekorerat. HB 1974-08-08 ”Äventyraren...” Petter Aho, 86, berättar om sina äventyr genom livet. HB 1974-08-01: ”Gravplatsen i Hedenäset från yngre järnåldern. Unik genom sitt nordliga läge! ”Arkeologisk utgrävning vid Hedenäset. HB 1974-07-27: ”Sveriges nordligaste gravfält söks vid kyrkan i Hietaniemi. Arkeologiska utgrävningar har startats.” Svenska och finska forskare från Uppsala och Åbo har visat stort intresse för Tornedalens äldre historia och för närvarande undersöks ett gravfält norr om Hietaniemi kyrka. Arbetet leds av arkivarie Kjell Lundholm vid Norrbottens museum. NK 1973-10-26: ”Fridtiof, 82, är just klar med att restaurera den VACKRASTE KYRKAN I TORNEDALEN.” Trots sin höga ålder, har Fridtiof Erichsson, hjälpt till att restaurera Hietaniemis kyrka i Hedenäset. HB 1973-08-23: ”Femhundra år gamla fynd vid grävningar på Oravaisensaari. Metallnyckel från medeltiden bland fynden.” Sedan drygt en månad har en grupp finska arkeologer, ledda av professorn Julkku från universitetet i Uleåborg, bedrivit intensiva utgrävningar på Oravaisensaari i finska Vojakkala, strax norr om Kiviranta. Grävningarna är ett led i ett svenskt-finskt tvärvetenskapliga samarbete, som på finsk sida bl.a. bekostas av statliga arbetskraftsmyndigheter. En motsvarande arkeologisk insats ska från svensk sida göras på kyrkholmen i Hedenäset, där man hoppas finna fynd från den yngre stenåldern. HB 1973-06-16: ”Arkeologiska utgrävningar i Hedenäset.” Svensk-finska kulturfonden har anslagit medel för ett samarbete mellan svenska finska arkeologer som har utsätt varsitt område i Tornedalen, som de vill undersöka. NK 1973-06-13: ”Arkeologer samarbetar.” Svensk-finska kulturfonden har bidragit med pengar för ett samarbete mellan svenska och finska arkeologer, som har varsitt område i Tornedalen, som de vill undersöka. NSD 1973-06-13: ”Arkeologer samarbetar vid gräns.” Svensk-finska kulturfonden har anslagit medel för ett samarbete mellan svenska och finska arkeologer, som har varsitt område i Tornedalen, som de vill undersöka. NFL 1973-06-13: ”Arkeologiska utgrävningar i Tornedalen.” Svensk-finska kulturfonden har anslagit medel för ett samarbete mellan svenska och finska arkeologer, som har varsitt område i Tornedalen, som de vill undersöka. HB 1973-03-27: ” Utgrävningar i Tornedalen.” En svensk-finska forskargrupp ska i sommar göra arkeologiska utgrävningar i Tornedalen. NK 1973-02-16: ”Svårt att känna igen sin kyrka.” Församlingskyrkan i Hedenäset restaureras. HB 1973-?-31: ”Några data om Hietaniemi 226-åriga kyrka. Första kapellet uppfördes redan 1617.” Hietaniemi kyrka som byggdes år 1746, håller just nu att restaureras, kostnaderna beräknas upp till 240 000 kronor. Faktaartikel skriven av f.d. rektor för Hietaniemi skolor, Gustaf Holte, om kyrkans uppkomst och bakgrundshistoria. NK 1972-11-06: ”Sänker skatt trots renovering av kyrka.” Hietaniemi kyrkofullmäktige i Hedenäset har beslutat att sänka skatten under nästa år, då kyrkan renoveras. NSD 1971-12-31: ”Har inget emot restaurering.” Riksantikvarieämbetet har inget emot restaureringen av Hietaniemi kyrka. NK 1971-12-31: ” Hietaniemi kyrka ska restaureras.” Riksantikvarieämbetet har inget emot restaureringen av Hietaniemi kyrka. HBC 1971-12-06: ”Kyrkorenoveringsfrågor behandlade i Hedenäset.” Hietaniemi kyrko-fullmäktige diskuterade renoveringsfrågor kring kyrkan i Hedenäset. NK 1971-06-04: ”Godkänner nya bänkar i kyrka.” Riksantikvarieämbetet godkänner förslaget till nya bänkar i Hietaniemi kyrka. NK 1968-11-09: ”Antika dekorationer tas fram i Hedenäset.” Konservatorn och artisten Fridtiof Erichsson, Luleå, rekonstruerar bänkdekorationer från 1740-talet, som någon tråkigt nog har blivit borttvättade. HB 1968-09-04: ” Hietaniemi kyrka restaureras och utrustas för 50,000 kr.” Vid lördagens sammanträdde beslutade kyrkofullmäktige att Hietaniemi kyrka kommer att restaureras och nyrustas för omkring 50,000 kr. NK 1965-09-08: ”Kyrkoexteriören i Hietaniemi bör inte ändras.” Riksantikvarieämbetet skriver till byggnadsstyrelsen att de inte vill att kyrkoexteriören i Hietaniemi ändras, under den kommande restaureringen. NK 1965-06-10: ”Förslag till reparation av kyrkan i Hietaniemi.” Vid ett sammanträde i fredags som kyrkofullmäktige i Hietaniemi höll i, behandlades ett tiotal ärenden, angående reparation om kyrkan. HB 1965-05-20: ”Försenat kyrkbygge i Haparanda. Koppar trots allt – svart kyrka?” Kyrk-bygget har blivit försenat med några månader, p.g.a. att Byggstyrelsen inte har hunnit god-känna handlingarna, om att klä kyrkan i målat aluminium istället för koppar, så som det var planerat från början. NK 1964-02-26: ”Hietaniemi beviljade anslag till skogsvägar.” Vid senaste sammanträdet i Hietaniemi behandlade kommunfullmäktige flera ansökningar om kommunalt bidrag till skogsbilvägar. NB 1961-09-?: ”En sockenkrönika från Hietaniemi på 1840-talet.” Hemmansägaren Nils Pette Sandqvist, ägare av hemmanet Kirkonmäki nr 25 i Hedenäset, har gjort anteckningar om sockenräkningar, tjänstefolkslöner, smör, mjöl, fiskavräkningar, m.m. i denna artikel. NK 1961-07-08: ”Moderna skolor gränskommunernas stolthet. Den nya ”skolstaden” i Hedenäset imponerar.” Hietaneimi kommun ligger synnerligen väl till när det gäller under-visningsverksamheteten och vad beträffar kyrkbyn Hedenäset som är kommunens centralort, så är skolväsendet dominerande. Det nya mejeriet i all ära, men nog lägger besökaren i första hand märke till den imponerade samling skolbyggnader, som finns på den s.k. skolbacken i Hedenäset. Det vill säga, man upptäcker inte den stora skolanläggningen från länsväg 400, som går genom byn, men det har sin naturliga förklaring då man inte vill ha skolbarnen springande på och kring det ibland synnerligen livligt trafikerade stråket. NK 1961-07-08: ” Hietaniemibor flyttar men blir kvar i länet.” Befolkningsminskningen i Hietaniemi kommun har den senaste tioårsperioden varit markant. Från årsskiftet 1951–52 till idag har 251 personer lämnat kommunen. – Det är 251 personer för mycket och fortsätter utflyttningen i samma takt får vi se ganska dystert på framtiden, säger kommunkamrer Axel Hardell. 251 personer verkar annars kanske inte så stor siffra men det bor bara 2454 människor i kommunen och med tanke på att det är de arbetsföra åldrarna som försvinner är problemet allvarligt. NK 1961-07-08: ”FORNA TIDERS GRÄNSRIDARE I HÅRDA TAG MED SMUGGLARE.” F.d. gränsöveruppsyningsmannen och gränsridaren Johan Villiam Wuolikainen, 89 år, berättar om hur det var att jobba vid den svensk-finska gränsen. NSD 1960-12-04: ”Kulturgård i Hietaniemi i bruk.” Bakgrundsfakta om Kulturgård i Hietaniemi. NSD 1957-12-23: ”Elda hjälper inte frost i varje vrå. Ruckel bostad åt fem.” F.d. verktygskontrollanten Jonas Persson i Hedenäset bor tillsammans med sin familj i ett fallfärdigt ruckel, sedan tio år tillbaka. Okänd tidning 1945 och datum: ”KLOCKROVET i Hietaniemi. Ett minne fån kosackernas härjningar i Tornedalen.” Meddelandet om att man ska installera en elektronisk klockringning i Hietaniemi kyrka, väcker minnen till liv, om Klockrovet i Hietaniemi. Okänd tidning 1943-12-03: ”Stor kyrkohögtid i Hietaniemi. Biskop visiterar 10 - 12 december.” Biskop Bengt Jonzon kommer till Hietaniemi församling för att återöppna kyrkan, som har undergått restaurering. NK 1940-12-13: ”Rikskollekt för Hietaniemi kyrka.” Regeringen har gett klartecken att man får ta kollekt av alla landets kyrkor 1941, 1942 och 1943 för olika ändamål. Bl.a. under nästa år, när Hietaniemi kyrka ska restaurera själva kyrkan och orgel. NK 1940-11-16: ” Hietaniemi församling.” Regeringen har gett klartecken att man får ta kollekt av alla landets kyrkor 1941, 1942 och 1943 för olika ändamål. Bl.a. under nästa år, när Hietaniemi kyrka ska restaurera själva kyrkan och orgel. NK 1940-12-06: ”Karl XII:s minne.” Löjtnant K. Schylanders tal i Hietaniemi kyrka den 30 nov. 1940, om ryssarnas attack på Hietaniemi kyrka, då de stal kyrkklockan som senare kom att kallas ”Ryssklockan”. NK 1941-08-26: ”Rikskollekt för Hietaniemi kyrka.” K. M:t har gett klartecken att man får ta kollekt av alla landets kyrkor i år, för restaureringen av Hietaniemi kyrka och dess orgel Okänd tidning och datum: ”Rikskollekt för Hietaniemi kyrka.” K. M:t har gett klartecken att man får ta kollekt av alla landets kyrkor i år, för restaureringen av Hietaniemi kyrka och dess orgel. Västergotl:s Ann-blad 1941-01-28: ”RIKSKOLLEKT FÖR HITANIEMI KYRKA, BELÄGEN I SVENSKA TORNEDALEN.” Insändare skriven av Carl Emanuel Bäckström, kyrkoherde. NK 1940-06-19: ” Hietaniemi kyrka restaurering.” Sista söndagen hölls en extra kyrkostämma i Hietaniemi, där gick man genom frågor rörande kyrkans restaurering. Sv. D. 1935-09-15: ”Klockor som krigsbyten.” Artikel om kyrkor och dess klockor som har tagits som krigsbyten, skriven av Mats Åmark, teologie doktor. NK 1931-10-27: ”Hietaniemi kyrka återinvigd efter restaureringen.” I söndags firade Hietaniemi församling en stor högtidsdag, då kyrkan efter en omfattande restaurering, återinvigdes. NSD 1985-06-07: ”ELLEN RÄDDADE BYNS SKOLA… men nu är det definitivt slut.” Ellen Hedlund, Kukasjärvi har räddat byaskolan från nedläggning sedan 60-talet. Men nu är Kukasjärvi byaskola, en av två som ska läggas ner i Övertorneå kommun. NSD 1985-06-07: ”Här är alla skolor som lagts ner.” Lista på alla skolor i Övertorneå som har lagts ner. HB 1973-09-13: ”Stenåldersfynd vid Kukasjärvi.” Hemmansägare Einar Arm, Taipale hittade en fem centimeter lång, välslipad stenyxa av flinta i ett sandtag, cirka en kilometer från sin bostad. HB 1969-04-08: ”Så grundades skolväsendet”. ”Så här gick det till då grunden till dagens moderna skolväsende lades i Hietaneimi – en hård kamp med många bromsande faktorer såsom framgår av den här artikeln av förra överläraren Gustaf Holte. Koivukylä skolhus uppfördes 1868 i en våning, påbörjades 1905 och användes till 1934, då en centralskola med 6 lärosalar togs i bruk. HB 1969-04-08: ”Ett 100-årsminne: Hietaniemis första skolhus.” ”Så här gick det till då grunden till dagens moderna skolväsende lades i Hietaneimi – en hård kamp med många bromsande faktorer såsom framgår av den här artikeln av förra överläraren Gustaf Holte. Koivukylä skolhus uppfördes 1868 i en våning, påbörjades 1905 och användes till 1934, då en centralskola med 6 lärosalar togs i bruk. NK 1959-05-29: ”En hemmanskrönika 1867-1902.” Artikel skriven av Ivar Sandqvist, Hedenäset, en släkting till Jakob Sandqvist som tog över hemmanet efter sin far 1867; skrev noggranna årsanteckningar mellan 1867-1902. NSD 1983-11-14: ”Efter sju år kom storfest.” Sedan sju år tillbaka har älgjaktlaget i Luppio, anordnat en älgfest som sedan snabbt växte till en byafest, där ung som gammal är varmt välkomna. NK 1981-11-19: ”Bygge på Luppio-berget.” Länsstyrelsen i Norrbottens län vill bygga en väg till Luppioberget i Övertorneå kommun. HB 1987-07-24: ”Bertil Björnfot, politisk dynamitgubbe: Menar allvar med utbyggd älv.” Bertil Björnfot vill bygga ut Torneälven. HB 1982-11-18: ”Inte alltid lika ensligt i Pallakka.” Bilden föreställer lärarinnan fru Lahti och de tretton barn i hennes klass, som är tagen av Sigurd Aho, Hedenäset, för 52 år sedan. HB 1968-02-10: ”Länsstyrelsen: Helt bidrag till sämst lottade i Vitsaniemi, halvt till övriga.” Detta gäller Vitsaniemimålet, rätten till fiske efter lax i gränsvattendraget, som har blivit ett fall för länsstyrelsen, vilka i sin tur satt igång en ekonomisk redovisning. HB 1968-02-10: ”Värdefull akt i fiskemålet försvann från riksarkivet?” Hembygds- och historieforskarna Orvar Lundbäck och J. A. Udde visar en fotostatkopia av akten som försvann och aldrig kom fram i Vitsaniemimålet. HB 1968-02-10: ”Fördelning befaras orsaka splittring i Vitsaniemi.” Den ekonomiska ersättningsfrågan är ett hett samtalsämne i Vitsaniemi, som tros orsaka en splittring i Vitsaniemi. HB 1968-02-10: ”Torneälvensdomen blev debattämne i Malmö!” Vitsaniemidomen har väckt stor uppmärksamhet och intresse över hela landet, från både Syd- och Mellansverige. Den sydligaste kom från en malmöbo som ringde och uttryckte sin förhoppning att vitsaniemi-borna ska få ekonomisk hjälp.