Hortlax socken 1933-1988. PT 1987-12-08: ”Missar aldrig byaträffen på ”lillördag”.” Varje onsdag är något speciellt för blåsmarksborna, den dagen är nämligen som en ”lillördag”. Då ett 50-tal bybor samlas i den lokala kyrkan, för att träffas och äta gott. PT 1984-10-22: ”Ett glädjens möte mellan biskopen och och kristna libaneser.” Biskop Olaus Brännström träffade för första gången 25 flyktingar från Libanon, när han besökte Hortlax församling under några dagar. NK 1984-10-22: ””Nära förbundna som kristna”. Biskopen i bön med libanesiska flyktingar.” Biskop Olaus Brännström träffade för första gången 25 flyktingar från Libanon, när han besökte Hortlax församling under några dagar. PT 1984-10-20: ”- Oj, vad kul! Mattias träffade biskopen.” Barn och pensionärer var samlade i byns kyrka, för att träffa biskop Olaus Brännström, som var på besök i Hortlax församling. NK 1984-10-12: ”- Sverige är vårt hopp.” 26-åriga André och hans 23-åriga fru Silvia flydde tillsammans med deras lille son, från sitt hemland Libanon till Sverige. Från ett liv i fruktan för deras liv, p.g.a. deras religion, de är nämligen kristna. PT 1984-10-11: ”De flydde från kriget.” 27-åriga Sabah Esshak Zakaria, trebarnsmor flydde undan kriget i Libanon tillsammans med sina tre söner. PT 1984-10-11: ”- Vi riskerar att bli dödade.” 26-åriga André och hans 23-åriga fru Silvia flydde tillsammans med deras lille son, från sitt hemland Libanon till Sverige. Från ett liv i fruktan för deras liv, är, p.g.a. deras religion, de är nämligen kristna. PT 1984-10-11: ”Det räcker inte med ”krigshärjad stad” längre.” Sedan den 27:e september i år, ändrade regeringen sin bedömningsnivå angående asylsökningar från libaneser. Skäl som ”krigshärjad stad” räcker inte längre som enda skäl för att få stanna i Sverige, det säger man vid Statens Invandraverk i Norrköping. PT 1984-10-10: ”Flyktingarna trötta, men i bra kondition.” De 39 Libanonflyktingarna har nu inkvarterats i Amu - anläggningens lokaler i Bergsviken. Enligt biträdande föreståndaren vid mottagningsförläggningen, Rolf Nordström var flyktingarna mycket trötta när de anlände sent på måndagskvällen. – Både dom och vi är totalt slut, trots det verkade samtliga vara vid bra fysiskt och psykiskt kondition, säger han. NSD 1984-10-10: ”39 libaneser i Bergsviken: De flydde från kriget till fredliga Sverige…” I går natt fick Mohammad Abdul-Jawad, från krigets Beirut, ta emot 39 libanesiska landsmän i det nyupprättade flyktinglägret i Bergsviken utanför Piteå. Under de närmaste månaderna kommer denna första grupp att följas av ytterligare ett 60-tal flyktingar. Det är dock inte bestämt om Norrbotten nu har fått sitt första permanenta flyktingläger. Ledningen för lägret har utfärdat besöks- och fotoförbud som främst riktar sig till massmedia. – Vi vill ge libaneserna lugn och ro så att de har chans att anpassa sig till de nya förhållandena, säger Rolf Nordström biträdande lägerchef. NSD 1984-10-10: ”… men redan har nazister hört av sig!” Gustav Sundström, kommun-fullmäktiges ordförande har fått ett brev som har upprört honom. PT 1984-10-09: ”Byn flyttas till Piteå.” Banbazar är en by i Bangladesh som flyttas till Piteå och Filadelfiakyrkan den 20 oktober! Med bambuhydda, cykelrickshaw, oxar, getter, redskap, verktyg och människor – allt som tillhör det vanliga livet i byn. PT 1984-10-09: ”I GÅR ANLÄNDE FLYKTINGARNA.” I går kväll anlände den första gruppen Libanonflyktingar till mottagningsförläggningen vid Amu-förläggningen i Bergs-viken, Piteå. Gruppen, ett 40-tal personer och bland dem ett antal familjer, inkvarterades i de hus som ställts i ordning för ändamålet. I dag, tisdag, startar anpassningen av flyktingarna som kommer att stanna vid förläggningen till dess att deras asylansökningar prövats. De 40-tal Libanonflyktingar som har anlänt till Sverige har nu blivit inhysta i AMU - anläggningens lokaler i Bergsviken. PT 1984-10-09:” Mohammad tar emot sina landsmän.” För två år sedan kom Mohammad Abdul-Jawad till Sverige som flykting från krigets Libanon. Idag är han som tolk med och tar emot sina landsmän vid förläggningar i Bergsviken. – Jag förstår mina landsmäns situation och jag förstår att många av dom flyr undan krigets Beirut, säger han. PT 1984-10-09: ”LIBANESERNAS HÄLSA KOLLAS.” Ett av de stora jobben ute vid mottagningsför-läggningen i Bergsviken ligger på hälsoplanet. En läkare och två sköterskor kommer så fort som möjligt att undersöka samtliga flyktingar för att utesluta eventuella sjukdomar. Detta sker genom en vanlig hälsoundersökning. PT 1984-10-09: ”Piteåpolisen: En helt ny sak för oss.” Polisen i Piteå förbereder sig också, det är nämligen där asylansökningarna kommer att lämnas in. NK 1984-10-09: ”- Vi är redo. I natt tog de emot 39 flyktingar.” Sent i natt kom de första 39 flyktingarna till det läger som AMU ställt i ordning i Bergsviken utanför Piteå. – Det är enbart unga människor, hälften barnfamiljer och resten ensamstående, sade Tora Björk, föreståndare, när Kuriren besökte lägret på måndagen. PT 1984-07-24: ”Här finns kamratandan kvar…” I Brännefors är det lugnt och fridfullt. Husen ligger utspridda på båda sidor om Åbyälven. Hela byn verkar ha semester den här varma solskensdagen. PT 1980-05-30: ”Glimtar ur Blåsmarks historia.” Historiska inblickar om Blåsmarks by och dess händelseförlopp under framförallt 1800- och början av 1900-talet redovisas i ”Glimtar ur en bys historia”. NSD 1980-02-27: ”Forskade om sin egen bys historia.” Ett 10-tal blåsmarksbor ville ta reda på deras hembygds historia, de startade först en studiecirkel men det var inte allt, de skrev till och med en historiebok; ”Glimtar ur en bys historia”. PT 1980-01-31: ”Här trivs ungdomarna. ”Öppet hus” varje fredag.” En kväll i veckan, närmare bestämt torsdagar fylls EFS-gården i Bergsviken av ungdomar i åldern 13-18 år. Hit kommer de för att vara med i olika aktiviteter och träffa kompisar. För det mesta handlar verksamheten om världsliga saker och händelser, men ungdomarna ställer även upp när torsdagskvällen ägnas åt bibelstudier. PT 1979-01-04: ”DEN GAMLA BILDEN. Allmän samling i Bergsviken.” Bilden föreställer en mycket stor folksamling cirka år 1920, som firar söndagsskolans avslutning. PT 1978-04-13: ”Vem var han egentligen? August Lundmark från Blåsmark förebild till brevbärarfrimärket?” August Lundmark från Blåsmark, var lantbrevbärare under andra halvan av 1800-talet och in på 1900-talet. PT 1967- 06-15: ”Månghundraårig industri som upphört. Bykvarnen i Blåsmark har malt sin sista mäld.” Den 1 juni togs kvarnen i Blåsmark ur bruk, då mjölnaren Harald Risberg ansåg att det inte längre fanns underlag för att ha kvar den i drift. NK 1961-11-08: ”Hemmansägare skeppsredare.” En bild som föreställer en målning av en brigg som finns på en stor 1700-tals väggklocka hos hemmansägare Alvar Dahlbäck i Blåsmark. NK 1935-10-31: ”Fornfynd i Blåsmark.” Nyligen gjordes det ett fornfynd i Blåsmark, under skogsdikning, som bestod av en spjutspets av sten. Norrbottens Allehanda 1933-04-03: ”Ur gamla hävder. Blåsmarks by genom tiderna.” Krönika om Blåsmarks by genom tiderna. PT 1988-12-07: ”Här är yngsta lucian 69 år.” Tolv vackra damer ”lussade” för Hortlax pensionärsförening under deras julfest i Malmgården. PT 1988-11-12: ”Här är gänget som KÖR HÅRT sedan 90 år tillbaka.” Hortlax manskör fyller 90 år inom kort, det är utan tvekan Norrbottens äldsta manskör. PT 1987-10-13: ”Jubileum med sång och samkväm.” Kvinnorna får allt större betydelse i Hortlax manskör, det visades då Ingegerd Morén valdes till förste dirigent och när Inger Nordlund blev ny klubbmästare vid årsmötet härom kvällen. PT 1987-09-10: ”Jubileumstidning med kyrkohistoria.” I år är det 70 år sedan Hortlax blev församling och fick egen kyrka. Jubileet firas med fler högtidsstunder under tacksägelsehelgen 10-12 oktober. Dessutom ger församlingen ut en tidning, där gamla församlingsbor berättar om hur det gick till när kyrkan invigdes den 15 juli 1917. PT 1987-09-14: ”Ungdomar slog läger mitt i byn. – när Hortlax scoutkår firade 30 år.” När Hortlax scoutkår firade 30 år, fanns både scouterna själva på plats men även nyfikna ortsbor, som gärna ville ta del av scouternas kunskaper. PT 1987-04-07: ”När Hortlax fick ABF – kontor blev det fart på verksamheten.” Det började i september 1985 med löfte om försöksverksamhet i två år. Redan nu är det klart - ABF i Hortlax är ett permanenta lokalkontor. En av anledningarna är den lilla ortens intresse för kurser. Ifjol hölls cirka 80 kurser. PT 1987-03-26: ”Kristna symboler tema vid församlingsafton.” Vad betyder det vi hör och ser i kyrkan? Det är temat för en församlingsafton i kyrkans församlingsgård Malmgården i Hortlax på tisdagskvällen. PT 197-02-09: ”Hemmingsmark by med självstyre – utan politisk inblandning.” Hemmings-byns byaförening fungerar som en liten förvaltning med både byggnadsnämnd och fritids-nämnd, ingen politisk inblandning här. PT 197-02-09: ”Enigt krav: FÖRBÄTTRA BYASKOLAN.” Skolan i Hemmingsmark måste förbättras; klassrummen är för få, personalrummet är för litet, etc. Byborna är helt överens, något måste göras. PT 1987-01-29: ”En pigg 60-åring.” I år fyllde Hortlax SK 60 år, 1927 startades skidklubben för att ungdomen då skulle få något meningsfullt att göra på fritiden. PT 1986-09-22: ”Det började 1906. LUNDMANS FYLLER 80 – och drivs vidare av tredje generationen.” Johan Lundman öppnade för första gången sin butik 1906. Han drev den lilla affären i tre år och sedan tog hans bror Axel över. I år fyller köpcentret 80 år och drivs i dag av John och Axel Lundmans släktingar, den tredje generationen. PT 1986-08-26: ”Staten betalar byns frälsare. Westerlund sadlar om – igen.” Rune Westlund, 54 år, Hemmingsmark, sadlar om för femte gången. Nu ska han hålla på med det som han tidigare hållit på med på sin fritid, styrelseordförande i EFS på heltid. PT 1986-05-26: ”Från ingenting till 80 cirklar.” Från ingenting till 80 aktiva studiecirklar - så har ABF distriktet i Hortlax, Bergsviken, Blåsmark, Hemmingsmark och Jävre utvecklats på mindre än ett år. Nu flyttar ABF in i lokaler i Hortlax. PT 1986-02-05: ”Lyftet för byn: Två utebassänger vid idrottsplatsen.” Stefan Wiklund, fotbollsordförande i Hemmingsmark, vill ge byn ett lyft, genom att bygga två utebassänger i anslutning till idrottsanläggningen. NK 1986-02-22: ” – MINNS DU? Första bilen lotterivinst.” Uno och Marianne Risberg minns och tittar på gamla bilder från den tid, då bilar var en raritet. De tittade även på bilder på Unos första bil, som han vann på lotteri. PT 1986-01-13: ”Sigfrid fann guld men blev inte rik.” Under slutet av 1920-talet började många hemmingsmarkare drömma om att bli miljonärer. De hoppades att de skulle hitta guld i Vitberget. Tillsammans med guldgrävare från Hortlax begav man sig upp på berget för att med hackor och spett gräva fram rikedomen. PT 1985-11-28: ”Öppet hus visar på vackra och ändamålsenliga ting.” Den 1 augusti öppnades ABF:s filial i Hortlax. Ett försök som ska pågå under två år. Slår det väl ut kan det bli tal om fler kontor ute i byarna. När fyra månader gått kan man visa upp goda resultat. Cirka 300 personer i området går nu på olika cirklar. Denna vecka ställer ABF ut alster gjorda av de3 olika ledarna – hantverk som vittnar om goda kunskaper. PT 1985-11-07: ”F d skola fäste för hemvärnet.” Tredje gången gillt för Storforsvägen 50, Bergsviken. Först var den en livsmedelsbutik, sen blev den en lågstadieskola och nu har den blivit en hemvärnsgård. PT 1985 -10-23: ”Fotbollen ger byn PR.” Hemmingsmarks kliv upp bland fotbollssocieteten och division III är något som uppskattats även utanför idrottskretsarna. – Ett aktivt och framgångsrikt föreningsliv är beviset på en levande landsbygd, påpekar byaintressenternas ordförande, Rune Westerlund. PT 1985-09-05: ”Öppnar filial i Hortlax.” Nu håller ABF i Piteå på att decentralisera sin verksamhet. Man har öppnat en filial i Hortlax för att ge näringservice till Hortlax, Bergs-viken, Jävre, Hemmingsmark och Blåsmark. Det är i första hand ett försök på två år. Slår det väl kan det bli aktuellt med ett par filialer till, t ex i Roknäs och Norrfjärden. NK 1985-06-25: ”Okänd rubrik.” Bilden föreställer cirka 80 personer som konfirmerades sig 1935 i Hortlax kyrka, de samlades för att fira 50-årsminnet av själva konfirmationen. NK 1985-06-06: ””Historiskt monument” revs igår.” Nu är man både arg och förtvivlad i Hortlax. Det gamla kyrkoherdebostället började rivas på tisdagen och torde vara jämnat med marken i dag. Fel att det skulle rivas, det är ett historiskt monument som kom till när kommunen bildades, menar många hortlaxbor. PT 1985-06-04: ”Hortlaxmakar ställer ut. En frukt av vinterns lagarbete.” I veckan anordnar det kommunala pensionärsrådet och socialnämnden i Piteå den s.k. pensionärsveckan, bl. a med en stor utställning av alster, som pensionärerna suttit i hemmen och jobbat med under mörka vintermånader. PT har besökt ett ”utställningspar”, Ingrid och Sigfrid Lundström i Hortlax. Två makar, som verkligen sett till att de inte är sysslolösa. Varken vinter eller sommar. PT 1985-06-04: ”Pensionärer i centrum - hela veckan.” – Äldreveckan är ett stort arrangemang, säger ordförande i kommunala pensionärsrådet, Tage Hansson, som tillsammans med socialnämnden står bakom det hela. Förutom en stor hobbymässa blir det en estraddebatt där temat är ”Framtidens pensionär och framtidens äldreomsorg. PT 1985-05-20: ”Psst, skolministern. Här böjs det i tid! Unikt projekt i Hortlax.” Vid Sörbyskolan i Hortlax pågår sedan snart ett år tillbaka ett projekt som kultur- och grundskoleministern Göransson har anledning att applådera. Bengt Göransson vill ju ge det svenska språket och skönlitteraturen en mer framskjuten ställning i grundskolan. PT 1985-04-04: ”Landets yngsta kyrkby. Här blir fullbelagt i påsk.” Hortlax församling har landets yngsta kyrkby. Första stugan uppfördes 1921 och idag finns 15 stycken med samman-lagt 36 kammare. Denna lilla kyrkby är märklig på många sätt. Ingen annanstans är beläggningen så stor under påskhelgen. Då fylls samtliga stugor med folk. Inte heller är Hortlax kyrkby lik någon annan i Norr- och Västerbotten. När arkitekten Edvard Dahlbäck satte sig ned vid sitt ritbord hämtade intryck från Dalarna. PT 1985-02-18: ”Vetgiriga ”forskare” formar byns historia.” ”Målet är att ge ut en bok.” En grupp nyfikna eldsjälar i Hortlax har bestämt sig för att ta reda på mer om byns historia, därefter är målet att skriva en bok och ge ut den. PT 1984-11-15: ”Stram kyrkobugdet i Hortlax.” – Nu är det viktigt att vi får konsolidera våra finanser och betala våra lån. Därför lägger vi förslag på en mycket stram budget! Det säger berättar Henry Lundberg, kamrer i Hortlax församling. På onsdag tar kyrkofullmäktige ställning till ett budgetförslag som omfattar totalt 4,581 miljoner kronor. PT 1984-10-09: ” PRÄSTGÅRDEN RIVS! Ger plats för dagis.” Prästgårdens öde är avgjort! Igår beslöt kommunstyrelsen i Piteå, att kommunalfullmäktige göra affär med stiftelse-nämnden i Luleå stift, om köp av Hortlax prästgård för 217,000 kronor. Piteå kommun vill riva gården för att ge plats åt dagis och småhus. PT 1984-06-16: ”Lanthandeln firas i dag.” I dag firas den årligen återkommande Lands-bygdens dag i Jävre, som går under parollen ”Bygden behöver butiken.” NSD 1984-07-23: ”Ta en heldag i bronsåldern.” Omgivningen kring Jävre är speciellt känd för sina fornlämningar och där har Hortlax kommun, i samarbete Norrbottens museum märkt ut en stig som heter Arkeologstigen. NK 1983-10-10: ”Uppskattad konsert i Hortlax kyrka.” Alviks blandade kör och Lennart Johansson, solo och piano, gav en mycket fin konsert i Hortlax kyrka på lördagskvällen. PT 1984-03-05: ”Hortlax-biblioteket i nya lokaler. ”Nu har vi väl flyttat färdigt”.” I lördags invigdes Hortlax nya bibliotek. PT 1984-02-06: ”Peder jobbar upp till 60 timmar i veckan – utan ob-tillägg eller övertids-ersättning. NU KRÄVER PRÄSTER ORDNAD ARBETSTID!” Peder Jonsson, 37 år, är komminister i Hortlax församling. Som präst har han en arbetstid mellan 45 och 60 timmar per vecka. Han och hans kolleger står utanför arbetstidslagen, utan ob-tillägg eller övertids-ersättning. Alla andra yrkesgrupper har 40-timmarsvecka och en rad olika ersättningar därutöver. Nu höjs krav framförallt från de yngre prästerna om mer ordnad arbetstid. Men kruxet är hur det skall ordnas praktiskt. PT 1983-12-30: ”Hortlax ökade mest.” Trots att befolkningsantalet växer i Piteå kommun, finns det tydliga tecken på att tillväxten minskar. PT 1983-12-30: ”Befolkningstalen församlingsvis. ”Prognoserna för Piteå kommun håller”.” Lars Lindqvist, planeringssekreterare vid kommunkansliet är inte oroad över den nedgående trenden i befolkningstillväxten i Piteå kommun. – Vi gör inte några förändringar i våra prognoser på grund av de här uppgifterna, säger han. PT 1983-12-30: ”Äldsta i länets församlingar.” Lista på de äldsta i länets församlingar. PT 1983-04-13: ”Skolans kök i ruiner. Eleverna får kall mat – men god!” 575 skolelever i Hortlax rektorsområde behöver inte längre bry sig vad det är för mat i skolan, för varje dag är det samma, i alla fall under detta läsår. Frukost mat står på menyn, från och med i måndags; då det bjöds på: Mjölk, filmjölk, flingor, smörgås med pålägg, samt soppa, kräm eller varm choklad, alla dagar framåt. PT 1983-04-13: ”Saknar palten.” Eleverna verkar tycka om den här lunchmaten, även om den mest består av smörgåsar. PT 1982-12-16: ”Trä- och textilkonst i nya Furulundsgården.” Konstnärerna Östen Öhlund och Solbritt Nilsson står bakom den konstnärliga utsmyckningen av nya Furulundsgården i Bergsviken. NK 1982-09-13: ”300 hörde kören sjunga.” Furulundsgården, Hortlax andra församlingsgård invigdes på söndagen av biskop Olaus Brännström. Inte mindre än 300 personer var där. PT 1982-09-13: ” Furulundsgården invigd. ”Du ska icke begära din nästas hus…”.” Furulundsgården, Hortlax andra församlingsgård invigdes på söndagen av biskop Olaus Brännström. Inte mindre än 300 personer var där. PT 1982-05-13: ”Vattenhjulen börjar åter snurra… Då väcktes minnen från sågverksepoken.” För 50 år sedan stannade vattenhjulen i strömfåran vid Småkvarn ute i Hortlaxskogarna. Därmed var en sågverksepok slut. Häromdagen väcktes minnena till liv. Bland resterna av den gamla anläggningen sattes ett halvdussin vattenhjul i drift – konstruerade och injusterade av klass 4A, Ljungskolan i Bergsviken. Och allt klaffade – precis som på den gamla goda tiden… PT 1982-05-13: ”Sågens uppkomst och fall…” Efter 33 år var det dags att lägga ner Sprengforssågen. 1930 var det sista året som sågklingornas metalliska ljud hördes vid Småkvarn. PT 1981-11-12: ”Biblioteket i Hortlax tvingas flytta. POSTEN SKALL HA LOKALERNA.” – Bätre kan vi inte få det – här vill vi vara kvar! Säger Curt Lindberg, bibliotekarie i Hortlax. Ändå packar han böckerna i flyttkartonger… Biblioteket ska nämligen flytta från gamla förvaltningsbyggnaden, som Piteå kommun ger, till ”prästgården” som man får hyra av Hortlax församling. Och det beror i sin tur på att posten i Hortlax är trångbodd och behöver en ny lokal… PT 1981-09-17: ”TIO SMÅ NEGERPOJKAR …” Arbetsläget i bygg – och snickeribranschen är som bekant kärvt. Likt historien om tio små negerpojkar, som försvann en efter en, har situationen varit vid Sundboms snickeri i Hortlax. För ett år sedan hade företaget 14 anställda, men idag ingen. Men Alvar Sundbom ger inte upp. I dagarna har han skrivit kontrakt med en husfirma från södra Sverige. PT 1981-07-21: ”Detektorn ger utslag: - DÄR FINNS GULD! Guldgrävare missade VM. Vaskar i Hemmingsmark.” Jhonny Arneberg och Knud Holesue, danska guldgrävare kommer till Hemmingsmark för att söka efter guld, trots att det senaste fyndet gjordes för över 50 år sedan. NK 1981-07-21: ”Danskar körde till vaskar-VM förgäves. Nu jagar de guld i Hemmings-mark.” Johnny Arneberg och Knud Holsöe åkte ända från Danmark för att vara med vid världsmästerskapen i guldvaskning i Finland, men p.g.a. tävlingen blev uppskjutet i en vecka, var resa gjord förgäves. Och nu letar de guld i skogarna kring Hemmingsmark istället. PT 1980-10-13: ”100 barn sjöng i kör.” För att fira söndagsskolornas 200-års jubileum, bjöd EFS i Hortlax in både söndagsskolor och föräldrar till en sånggudstjänst. Kyrkan var fullsatt på söndagskvällen, där 100 barn deltog med sång som blev mycket uppskattad. PT 1980-10-13: ”NYE BISKOPEN INSTALLERADE NYE HERDEN.” I går, i samband med högmässan, installerades Hortlax nye kyrkoherde Ove Morén, i sitt ämbete. Den nye biskopen Olaus Brännström stod för själva installationen. PT 1980-10-01: ”Vad pågår med prästgården? Oviss framtid för prästgården.” Vad kommer att hända med den gamla prästgården i Hortlax? Rivning, försäljning eller… Den frågan ställer idag många oroliga församlingsbor. Prästbostället från 1917 kommer nämligen snart att bommas igen av följande orsaker: • Nye kyrkoherden bygger egen bostad alldeles intill. • Församlingens administration har flyttats till Malmgården i byns centrum, strax nedanför kyrkan. NK 1980-09-16: ”Skördefest i Hemmingsmark.” Årets skördefest i Hemmingsmark, bjöd på älgköttsoppa och pitepalt. PT 1980-08-30: ”Tolv syskon på samma bild.” Syskonen Wikgren samlades allihop i Piteå, för första gången på 25 år. PT 1980-07-09: ”Fula spår efter näverplockarna! Kurt förgrymmad över näverplockarnas framfart.” Kurt Hjalmarsson-Boström från Hortlax är mycket arg, på grund av att folk har plockat näver från hans björkar, inte långt från gården där han bor. PT 1980-07-01: ”Herden tog farväl av församlingsborna. ”TIDEN I PITEÅ HAR VARIT RIK”.” Gunnar Berggren, kyrkoherde i Hortlax, sedan fem år tillbaka och femton år som präst i Pitebygden, ska gå i pension och därefter flytta till Skellefteå. NK 1980-06-20: ”Om när midsommar blev ett problem.” Rolf Olle Nilsson kåserar om midsommarfirande och lite till. NK 1980-06-20: ”Han bygger för midsommar-festligheter.” Nu är det dags för mid-sommarfestligheter på många orter inom länet. Ett av ställena där förberedelserna varit i full gång är i Hemmingsmark, som för 13:e gången arrangerar sin hembygdsfest på midsommar-afton, en familjefest där man försöker få barn och föräldrar att trivas med underhållning av olika slag. PT 1980-05-23: ”Dags för slutronden i Högsböletvisten…” Markstriden i Högsböle utanför Piteå fortsätter. Jordbrukaren och potatisodlaren har sedan länge begärt att få införliva ett stycke mark med sina ägor, en markbit som för närvarande ligger för fäfot. Motparten jägarmästare Stig Lundberg i Luleå har blankt vägrat ge med sig. Huset och marken ska stå kvar som det står. PT 1980-05-21: ”De ska ut och predika. Nu skall bönder och hemmafruar ut och predika.” Ett 20-tal lekmän som består av hemmafruar, fabriksarbetare, bönder, lärare och studenter, ska ge sig ut och predika i Hortlax församling. PT 1980-05-17: ”F d Hortlaxprästs utredning visar: Viktig uppgift för kyrkan att skapa opinion mot rasism.” – Kyrkoledning och församlingsbor måste bestämt ta avstånd från alla de rasistiska tendenser som framträder allt tydligare i en sådan här period av ekonomisk återstramning. PT 1980-04-19: ”Utredning kan stoppa planer på snabb lösning av avvattningen.” En fullt genomförd markavattning i Fyrkanten, skulle kunna ge 350 nya jobb. Det visar en utredning som gjorts och det omtalande representanter för de fyra kommunerna när de i torsdags uppvaktade jordbruksministern om statligt stöd. Kommunalrådet Anders Sundström berättar att Piteå kommun speciellt för fram fyra projekt sedan lantbruksnämnden bedömt dessa som särskilt angelägna. Blåsmark, Höglandsnäs, Hemmingsmark och Hortlax. – Vi har sökt dem som beredskapsarbeten men AMS har sagt nej därför vänder vi oss direkt till regeringen. PT 1980-04-12: ”Tores uppfinning – slangen som inte kan läcka kan bli en VÄRLDS-ARTIKEL. Tores mässingbitar ERÖVRAR VÄRLSMARKNADEN.” Tore Wiklund, Blåsmark, har uppfunnit en slangbrottsventil, som kommer att skapa jobbtillfällen i hembygden och som är patentsökt i många länder, däribland Europa. PT 1980-04-12: ”Harald minns kvarnepoken.” Harald Risberg, 78 år minns sin tid som kvarnägare (i mitten av andra världskriget, närmare bestämt 1940-talet.), nu när kvarnen har varit stängd i 16 år och förvandlats till ett verkstadsföretag. NK 1980-03-22: ”IDAG invigs Hortlax nya vårdcentral.” På lördag invigs nya vårdcentralen i Hortlax och den är betydligt rymligare än den gamla. PT 1980-03-22: ”Klart för invigning. Klart för start i nya vårdcentralen.” På lördag invigs nya vårdcentralen i Hortlax och den är betydligt rymligare än den gamla. PT 1980-03-21: ”Full fart i hallarna men felaktiga tider.” Sedan sporthallen i Hortlax, invigdes i måndags har de båda hallarna varit nästintill fullbokade. PT 1980-03-20: ”Lovsång till Jävre.” Anny (Lindström) Svensson hyllar sin födelseort, Jävre! PT 1980-03-11: ”Fyrbyggare i det lilla formatet… Miniatyr av tremastad bark tog tre år att bygga. Alf, 71, fyrbyggaren som nu bygger fyrar hemma på vinden. Ett petgöra som kräver tålamod.” Alf Berglund, 71 år gammal, Hortlax, f.d. fyrbyggare som fortsatt att bygga fyrar, trots att han har gått i pension, fast nu blir det i miniatyr. PT 1979-06-26: ”Postkuppen ännu olöst.” Trots att det har gått en vecka, har inte polisen hittat några ledtrådar till det fräcka rånet i Hemmingsmark. PT 1979-06-25: ”Lugn och frid präglade årets midsommarhelg.” Årets midsommarfirande i södra Norrbotten har varit ett av de lugnaste på många år. PT 1979-06-25: ”Till ”Mittena” i midsommartid.” En liten tillbakablick på hur man firade midsommar genom tiderna, fram till nu. PT 1979-06-25: ”Fest i Sjulnäs.” I Sjulnäs kombinerade man midsommarfirandet och kvarterfest. NK 1979-06-20: ”Hemmingsmarksfirande för trettonde gången.” Hemmingsmark anordnar midsommarfirande för trettonde gången. PT 1979-06-20: ”Årets stora händelse. – Då ställer alla upp.” Alla ställer upp och hjälper till när Hemmingsmark anordnar midsommarfirande för trettonde gången. PT 1979-06-20:”Inga spår efter posttjuvarna.” Fortfarande inga spår efter det fräcka postskåpsrånet i Hemmingsmark. NK 1979-06-16: ”POSTKUPP gav 70.000! I kassan låg 70.000 avsedda för pensions-utbetalningar. FRÄCK POSTKUPP i Hemmingsmark.” Posten i Hemmingsmark, några mil utanför Piteå, blev under natten mot fredagen utsatt för ett mycket fräckt rån. Tjuvarna kom undan med 70,000 kronor, som egentligen var avsedda för pensionsutbetalningar. PT 1979-06-16: ”Kassaskåps-kupp i Piteåby. Tjuvar slog till mot poststationen. Kvar blev kärran. Postkupp i Hemmingsmark. Medan alla sov drog tjuvarna iväg med kassaskåpet.” Posten i Hemmingsmark, några mil utanför Piteå, blev under natten mot fredagen utsatt för ett mycket fräckt rån. Tjuvarna kom undan med 70,000 kronor, som egentligen var avsedda för pensionsutbetalningar. PT 1979-04-17: ”Kyrkstaden som fått nytt liv. PÅSK I KYRKSTUGORNA men de flesta står tomma.” I Norrfjärden firar man påsk i kyrkstaden, trots detta står de flesta kyrkstugor tomma. En trogen kyrkstugeveteran är 79-åriga Elida Sjöberg, från Pålmark, som tappert försöker hålla traditionen vid liv. PT 1978-11-01: ”Hortlax manskörs 80-års jubileum.” I lördags firade Hortlax manskör 80 år, i Storfors Folkets hus. PT 1977-08-23: ”Gåvor och frivilligt arbete ger Hemmingsmark ny bagarstuga.” I februari i år, bestämde sig byastämman i Hemmingsmark, för att bygga en bagarstuga. Vilket de också gjorde, med hjälp av gåvor och frivillig arbetskraft beräknas stugan vara färdigbyggd innan vintern. PT 1977-05-20: ”Till flydda tider min tanke går…” Brynolf Wiklund skriver om svunna tider, närmare bestämt tiden då Sprängforssågen och Hortlaxskogarna var i bruk. PT 1976-01-24: ”VÄRDEFULL KISTAN I HORTLAX. Innehåller historiska handlingar.” I källaren till den gamla förvaltningsbyggnaden i Hortlax finns det många intressanta historiska handlingar förvarade. Bl.a. det mesta som rör byamännen i Hortlax församling och by. PT 1976-01-24: ”Bara två av 30 byamän i Hortlax var skrivkunniga.” PT 1975-02-10: ”Kyrkestugeseden mest utbredd i Hortlax.” Enligt en utredning som Norrbottens museum gjort, kommer kyrkestugeseden i Hortlax mest troligen att kunna leva kvar, men i Älvsbyn är det inte lika säkert. LAND 1974-09-20: nr: 38 ”DE BOR I ETT MUSEUM.” Syskonen Judit och John Eriksson, Smällgården i Hortlax, bor bokstavligt talat i ett museum. Vilket Norrbottens museum inte har varit sena att dra nytta av, endast i kulturhistoriskt syfte, förstås. PT 1974-03-16: ”Här säljs ingenting. 1600-talsgård är fullproppad med antikviteter. Smällgården – unikt hemman i Hortlax. Ingeting har förändrats genom åren! Hit flyttade soldaten Ross redan år 1681.” Syskonen Judit och John Eriksson, Smällgården i Hortlax, bor bokstavligt talat i ett museum. Vilket Norrbottens museum inte har varit sena att dra nytta av, endast i kulturhistoriskt syfte, förstås. NSD 1974-01-26: ”Hortlax kyrka restaureras.” Hortlax församling har fått tillstånd av regeringen att ta upp ett 10-årigt amorteringslån på 500 000 kr till inre restaurering av kyrkan. NK 1973-10-20: ”En by rik på minnen. HORTLAX - BYN MED DE GAMLA GÅRDARNA. Hans hus ett ställe med anor.” Sigurd Sundström, pensionerad jordbrukare, ägnar numera sin tid åt släktforskning och forskning inom byns historia. NK 1973-10-20: ”Byaordningar från 1700-talet ovärderliga skatter i kistan.” Byamännen i Hortlax har ett synnerligen värdefullt arkiv. Här förvaras nämligen bland annat två bya-ordningar från 1733 och 1751. Troligen länets äldsta, uppger Norrbottens Museum som 1959 gjorde en inventering av de gamla ”skatterna” som förvarats i byamännens arkiv. Men för några år sedan var det nära att den gått förlorad. Endast ett missförstånd gjorde att de ovärderliga skatterna räddades till eftervärlden. NK 1973-10-20: ”Endast ett odelat hemman kvar i byn.” PT 1973-06-21: ”Ny orgelfasad i Hortlax kyrka.” Hortlax kyrka kommer att få en ny orgelfasad, då man har bestämt sig för att skrota den gamla för att den skymde det vackra rosettfönstret. PT 1972-11-20: ”Hortlax-kyrkan återinvigd. Hortlaxkyrkan redan fylld när klockorna manade till samling!” Hortlaxkyrkan har inte sett en sådan här folkmängd, sedan den första kyrko-invigningen 1917. Det var många som ville delta, när kyrkan återinvigdes efter den omfattade restaureringen. PT 1972-11-20: ”Visitationsstämma.” PT 1972-11-20: ”Invigningshögtid.” NK 1972-11-20: ”Fullsatt när Hortlax kyrka återinvigdes.” Hortlaxkyrkan har inte sett en sådan här folkmängd, sedan den första kyrkoinvigningen 1917. Det var många som ville delta, när kyrkan återinvigdes efter den omfattade restaureringen. PT 1972-11-18: ”Till Hortlax kyrkans återinvigning 19/11 1972.” Dikt av Nancy Öqvist angående invigningsdatumet av Hortlax kyrka. PT 1972-11-16: ”Hortlax kyrka återinvigs efter restaurering. Byggdes i unik stil. Restaurering för dryga miljonen kronor. JUGENDSTILEN OCH GOTIK GÖR HORTLAX KYRKA UNIK.” NSD 1972-11-11: ”Hortlax kyrka restaureras.” Hortlax församling ansöker hos arbets-marknadsstyrelsen om att som beredskapsarbete få restaurera Hortlax kyrka invändigt för 1,2 milj kronor. PT 1972-10-20: ”Hortlax kyrkogård.” Riksantikvarieämbetet tillstryker i ett yttrande till arbetsmarknadsstyrelsen att stadsbidrag skall utgå för projekteringen av utvidgningen av Hortlax kyrkogård. PT 1972-09-23: ” Hortlaxgård från 1600-talet(?) kan berätta husbyggarhistoria.” Hortbergsgården är ett exempel på norrbottnisk husbyggarhistoria. PT 1972-07-17: ”Kyrkorestaurering ett tidskrävande grannlaga arbete. Restaureringen av Hortlax kyrka fortgår helt enligt ritningarna. Specialister på kyrkmålningar finns på plats.” Sedan i slutet av november månad har den invändiga restaureringen av Hortlax kyrka pågått. Allt som går att plocka bort har avlägsnats ur kyrkan, samtliga väggar och valv har borstats, rengjorts och målats vita. Det som nu pågår är återställandet av de ursprungliga målningarna, ett svårt arbete som tar minst en månad att klara av. När kyrkan återinvigs någon gång i oktober-november skall den vara nästan helt identiska med interiören vid 1917 års invigning. PT 1972-07-05: ”Hortlax församling firade skärgårdshelg.” I söndags firade Hortlax församling en underbar helg i Stenskär. NK 1971-12-17: ”Kyrkan i Hortlax restaureras. SÅ HÄR SKA DEN SE UT.” Stenkyrkan i Hortlax, som uppfördes under åren 1913-1917, blev unik i ett avseende. Kyrkans interiör är nämligen det enda exemplet här i norr på den s.k. jugendstilen. Emellertid skedde förändringar och stilbrott vid restaureringen av kyrkan 1936. Nu ska dock kyrkan återställas i sitt ursprungliga skick. Det sker i samband med en omfattande restaurering som nu påbörjas. Totalt kommer själva restaureringen att kosta 589.000 kronor. Därtill kommer inköp av en ny orgel varför den totala kostnaden blir 860.000 kronor. NSD 1974-11-15: ”Kolonister på jubileum.” Kyrkoherde Curt Carlsson, Hemmingsmark var en av initiativtagarna till jubileet i Holmfors. Då ett 20-tal familjer slog sig ner i Mellanboda, vilket endast sju finns kvar. PT 1971-06-18: ”Hortlaxborna får bättre ögonkontakt med sin kyrka. ”Ansiktslyftning” på kyrkostugorna.” Det är inte bara kyrkan i Hortlax som ska restaureras, utan även kyrk-stugorna. PT 1971-04-02: ”Hortlaxkyrkan återställs till sin ursprungliga stil. Hortlax kyrka restaureras: Blir handikappvänlig men också återställd i ursprungligt skick. Målningar från 1917 skall åter pryda valvbågarna.” Tämligen omfattande restaurerings- eller om man så vill återställningsarbeten kommer under hösten 1971 att inledas i Hortlax kyrka. Kyrkorådet har i dagarna granskat det preliminära förslaget. Restaureringen innebär dock inga revolterande för-ändringar. Församlingsborna kommer även i fortsättningen att känna igen sig i kyrkan. Den gyllene regeln vid restaureringar, att så mycket som möjligt skall återställas i ursprungligt skick, har i hög grad beaktats. Det innebär att de vackra målningarna i valven återställs. Kyrkan kommer också att göras handikappvänlig. Återställningsarbetena beräknas kost 400.000 kr plus 150.000 kr för en ny orgel. PT 1971-04-02: ”Kyrkoherden: Återgång till det gamla värdefullt.” Kyrkoherde Curt Carlsson, tycker att restaureringen av Hortlaxkyrkan är mycket värdefull. PT 1971-02-01: ”Hortlax värnar om sin kyrkstad. Kyrkstugorna i Hortlax viktig länk i länets ”kyrkstadskedja”.” Efter söndagens högtidsmässa beslutade kyrkstugeägarna i Hortlax för att restaurera kyrkstaden och allting som hör till, men bara om finansieringen löses på ett tillfredställande sätt. NK 1972-01-30: ”Hortlax unika kyrkstad bäddas in i parkområde.” Hortlax har Sveriges yngsta fungerade kyrkstad. De 10-talet stugorna som exteriört vad gäller mått, bredd, och höljd är likadana, uppfördes under åren 1921 – 1925. Kyrkostugeområdet är en sevärdhet och kyrkområdet överväger nu en längre påtänkt upprustning av dels kyrkostugorna, men kanske främst av kyrkostugeområdet. Förutom det här projektet är också en restaurering av Hortlax kyrka nära förestående liksom en utbyggnad av kyrkogården. NK 1969-09-13: ”Smällgården i Hortlax vimlar av unika föremål. SYSKONEN ERIKSSON HEM ÄR EN GULDGRUVA FÖR MUSEIMÄN.” Syskonen Judit och John Eriksson, Smällgården i Hortlax, bor bokstavligt talat i ett museum. Vilket Norrbottens museum kommer att dra nytta av, genom att göra en invertering av föremålen i huset. PT 1964-05-14: ”Anrik Hortlax-affär tar upp lanthandeln – i modernt snitt.” På onsdagen var det invigning av lanthandeln Lundmans, som nu ska bli moderniserat, vilket Fritiof Lundman, som driver affären är positivt inställt till. PT 1964-03-04: ”Vasaloppet: Forslund bäste piteåbo. Vallade om tre gånger.” Einar Forslund var bäste piteåbo i årets Vasalopp. NK 1964-01-25: ”NY SKOLA BYGGS I STORFORS.” Hortlax kommun har beslutat sig för att bygga en ny skolanläggning för låg- och mellanstadiet i Storfors. PT 1963-12-31: ”Mycket nytt i Hortlax kyrka. Belyst korfönster skapar mer andakt.” Det var ingen större restaureringen av Hortlax kyrka som gjordes, bl.a. fick den en brudkammare och ett kapprum i samband med ett större vapenhus. NSD 1963-11-19: ”Hemlighetsfull by smider heta sommarplaner. Mäktiga jävrekrafter i spännande guldhärva. Soptippen vacker park.” Bröderna Brännström köpte Jävre soptipp och snyggade till den så pass, att den nu är ett eftertraktat turistområde. PT 1963-11-09: ”EKONOMISKA KARTAN KAN RÄDDA KULTURVÄRDEN. BRISTFÄLLIG INVENTERING AV FORNLÄMNINGAR I LÄNET.” I samband med det förberedande fältarbetet för den ekonomiska kartan gjordes i mitten av 40-talet en forn-minnesinventering inom Norrbottens samtliga kustkommuner. Det material som då kom fram har sedan dess legat under bearbetning inom riksantikvarieämbetet utan att i någon större omfattning komma till allmänhetens kännedom, annat än som runtecken på de utgivna kartbladen. Under den närmaste tiden kommer dock ämbetet att ge offentlighet åt det insamlade materialet genom en skrift som är under utarbetning. Skriften blir speciellt intressant för pitebygden då inte mindre än 77 av de fornlämningar som då undersöktes ligger inom de tre socknarna Norrfjärden, Piteå landskommun och Hortlax. Man kan alltså tala om en klar dominans för området kring Pite älvs utlopp. PT 1963-01-21: ”Byastämma hölls i Hemmingsmark.” I lördags hölls det byastämma i Hemmingsmark. Okänd tidning 1963-01-14: ”Hortlax vill inte ha med Gråträsk i storkommunen.” Kommunal-männen i Hortlax är inte helt ense med länsstyrelsens förslag till kommunblockbildning för Piteå-regionen. Det gäller dock bara en detaljfråga - nämligen Gråträskområdet, som man hellre vill ha placerat inom Arvidsjaur. Det var ett av de ärenden som behandlades när kommunalnämnden på lördagen hade sammanträdde. NK 1963-01-14: ”Aktion för att bevara minnesmärken i Hortlax.” Landsantikvarien har före-slagit att Hortlax kommun ska försöka bevara en del historiska minnesmärken, som finns kvar i Jävrebyn. Kommunen har planerat byggandet av ett pensionärshem i byn och nedför bygget finns en stånghammaraxel och en kanal kvar från Degerfors Järnbruk, som nedlades 1887. Landsantikvarien föreslår en uppresning av kanalen och området och att en upplysningstavla uppsättes med historiska data med tonvikt lagt på järnbrukets historia. NK 1962-11-08: ”Hortlaxbonden gör nya fynd. Flaska i trolltrumma klenod.” John Eriksson, antikvitetssamlare och jordbrukare i Hortlax, hittade ett 15-tal motböcker från 1919 – 1931 i en gammal gård han köpt. PT 1956-08-08: ”Mellanboda barnrikast i riket? Femtio barn på 9 hushåll.” I Mellanboda finns det nio barnfamiljer, som tillsammans har fyrtiåtta barn. PT 1956-08-08: ”PT-besök i Mellanboda. Mjölkbord visar var gårdarna är belägna.” NK Okänt datum ””Kulturell dörrknackare” fann guldgruva i gammal bondgård.” Syskonen Judit och John Eriksson, Smällgården i Hortlax, är ägare till en kulturhistorisk ”guldgruva”, det anser Norrbottens museums utredningsmän när de ifjol reste runt och inventerade kulturiska byggnader i länet. PT 1962-05-19: ””Bögg-gården” i Hortlax varvplats på 1600-talet.” Lite bakgrundshistoria om ”Bögg-gården” i Hortlax. Okänd tidning 1949-03-26: ”Hortlax manskör fyller 50 år stor jubileumskonsert i dag.” Hortlax manskör firar i dag sin 50-åriga tillvaro med en jubileumskonsert i kyrkan under medverkan av skolorkestern. Okänd tidning 1947-01-29: ”Jordbrukets rationalisering: Många voro pessimister vid intressant debatt i Hortlax. Gamle hemmansägaren Oskar Lindgren representerade optimismen.” Jordbrukets diskussionsdagar i Hortlax, blev till het debatt, när man diskuterade jordbrukets rationalisering. Det var dessutom många som var pessimistiskt inställda, först och främst de yngre jordbrukarna. Endast den gamle hemmansägaren Oskar Lindgren var positivt inställd till det hela. PT 1988-07-12: ”En järv historia – men den är alldeles sann.” Det började som en skrivarcirkel och slutade med ett skådespel. I söndags bjöds en tusenhövdad publik på premiären av jävreträskarnas eget bygdespel vid den årliga kvarnfesten. – Vartenda ord är sant, intygade Marianne Sandström, en av skådespelarna/författarna på scenen. PT 1987-07-13: ”Samling vid kvarnen i Jävreträsk.” Även detta år samlas män och kvinnor i Jävreträsk för att fira den årliga Kvarnfesten. PT 1987-07-01: ”Lassokast höjdpunkten vid besök i Lappstaden.” Ett 40-tal dagbarn tillsammans med dagmammorna från Djupviken, Piteå, besökte Arvidsjaur, för att lära sig mer om samiskt leverne och deras kultur. PT 1987-07-01: ”Systrarna som blev sommar-företagare. UNG I DAG – startade eget kafé.” Syskonen Eva-Lena och Anna Samuelsson, 20 respektive 17 år, har öppnat eget kafé över sommaren och de trivs utmärkt. PT 1985-07-02: ”Sista magplasket i Jävre! Ett tryck på knappen och pålarna sprängs.” Sommarens klart största ”magplask”. Det ägde rum på måndagen vid fyrbyggnadsplatsen i Jävrebyn. Då dök nybyggda fyren ”Märketskallen”, ned i det våta. Den är en av två fyrar som sjöfartsverket byggt för placering i en ny djupfartsled i Ålands hav. PT 1985-07-09: ”Sjöfartsdirektören sätter kurs hem till Jävrebyn.” Efter tio år i ”exil” i Norrköping, återvänder Ivar Berglund, byrådirektör vid sjöfartsverket till hembyn Jävrebyn. Till hösten går han i pension. Hans absolut sista uppgift inom det verk han tjänat i 43 år, blir att sjösätta fyren ” Södra Kvarken”. Den ska placeras i Ålands hav nästa sommar. PT 1985-07-22: ”Tjohej för lyckad hemvändardag i Jävre.” I helgen rådde det feststämning i Jävrebyn. F.d. Jävrebor återvände till hembyn för att delta i ”Hemvändardagen.” PT 1985-07-22: ”Härligt komma hem igen.” En hemvändare på ”Hemvändardagen” i Jävre var Margareta Larsson, Eskilstuna. – Ett mycket bra initiativ, säger hon om ”Hemvändar-dagen”. Det är klart man ville hit. PT 1985-06-29: ”VISKLUBBEN TJUVSTARTADE.” En timme före den officiella invigningen av musikveckan, Musik i Pite älvdal, ”tjuvstartade” Pite Visklubb denna internationella vecka fylld med musik. ”Tjuvstarten” ägde rum i den gamla Qvarn- och Bygdemuseet i Jävre. PT 1985-06-18: ”JÄVREBYN FÅR LANTBREVBÄRING.” Efter omröstning har byborna trots allt valt lantbrevbäring, istället för stadsbrevbäring som Hembygdsföreningen efterfrågat. Till hösten får Jävreborna sin efterlängtande lantbrevbäring. PT 1985-05-20: ”Renoverat kapell i Jävre återinvigt.” Baptistförsamlingen, Ebeneser i Jävre har nu återinvigts efter tre månader av restaurering. PT 1984-10-04: ”Fortsatt krig. SIGURD STÄNGDE VÄGEN.” Striderna om turiststations-byggnaden i Jävrebyn fortsätter. På onsdagen stängde Sigurd Brännström in- och utfarten till stationen med en vägbom och ett stort hänglås. Men enligt Brännström kan Piteå kommun få en chans att komma till sin ägandes station om de hämtar och kvitterar ut en nyckel. NK 1984-10-04: ”Nu stänger Sigurd vägen till centret.” Striderna om turiststationsbyggnaden i Jävrebyn fortsätter. På onsdagen stängde Sigurd Brännström in- och utfarten till stationen med en vägbom och ett stort hänglås. Men enligt Brännström kan Piteå kommun få en chans att komma till sin ägandes station om de hämtar och kvitterar ut en nyckel. PT 1984-09-06: ”I väntan på återinvigningen.” Efter sex månader tid av restaurering är det på lördag, äntligen dags för återinvigningen av Jävre småkyrka. PT 1984-07-18: ”Skylten på plats – här är bygdens färskaste museum!” Nu har Jävre fått sig ett alldeles eget museum; Qvarn och bygdemuseum. NB 1984-06-07–13: ”Martin och Ing-Marie 80-talets nybyggare.” När Martin och Ing-Marie Andersson för två år sedan blev klara med sina studier vid Berga lantbruksskola, Stockholm, började de genast leta efter en gård norrut. Ett år senare flyttade de hit till Jävreträsk och det är inget de ångrar. NB 1984-06-07–13: ”I Jävreträsk har utvecklingen vänt! Tio nya familjer på tre år…!” Jävreträsk har på tre år fått tio nya familjer, i form av yngre människor som återvänder till sina rötter. NB 1984-06-07–13: ”De flesta pendlar till jobb.” Under de senaste åren har tio yngre familjer flyttat in till Jävreträsk. De allra flesta pendlar till Arvidsjaur eller någon gruva i Västerbotten. Annika och Assar Jonsson pendlar båda till Arvidsjaur. Annika är tandläkare och Assar befäl på K4. – Våra tider stämmer ganska bra, så vi kan åka gemensamt, säger de. NB 1984-06-07–13: ”Åkarnas motto: Samarbete istället för konkurrens!” Det finns två åkerier i Jävreträsk, Hedlunds och Vikmans. Men någon konkurrens mellan dem finns inte. De samarbetar istället. Till sommaren ska de bygga en gemensam verkstad med garage. NB 1984-06-07–13: ”Elektrikern har mycket att göra.” Maria och Anders Öhlund, sade upp sig från sina fasta jobb i Skellefteå för två år sedan, för att flytta till Jävreträsk. Där de startade en elfirma. Vilket har gått bra, då de har haft mycket att göra. PT 1983-09-13: ”Matnyttiga presenter – framgångsrik affär.” Förra hösten startade Alf Sundgren och Bill Johansson fiskeförädlingsföretaget ”Fisk i Norr” i gamla BP-stationen i Jävrebyn. Tanken var att framförallt tillverka presentkartonger med rökt fisk och renkött. Efter ett års arbete summerar Alf Sundgren: - Vi satsade rätt. Det finns en marknad. – Nästa år hoppas vi kunna nyanställa två-tre personer. NB 1983-06-09--15: ”24: de fyren sjösätts i Jävre.” Sandholmen i Jävre är Sveriges enda fyrbyggnadsplats. Där har man byggt fyrar sedan 1957 med Sjöfartverket som huvudman. Den 15 juni är det dags för sjösättning av den 24:de fyren. Den heter Revet och skall förankras vid inloppet till Holmsund eller Umeå uthamn. – Revet är inte den största fyren vi byggt. Den hör till kategorin mindre, men kostar ändå 4,5 miljoner kronor och väger modiga 700.000 kilo, berättar platschefen Uno Sandberg från Jävre som varit fyrbyggare från starten 1957. PT 1983-06-16: ”Sista fyren ut – kanske... … två … tre… fyr… på plats! KAN UNO HÅLLA GREPPET?” Med ett jättelikt dån åkte den 700-tons-tunga fyren ner i vattnet, många åskådare hade kommit till Sandholmen för att bevittna sjösättningen av den 24:e fyren i Jävre. NK 1983-06-16: ”Ett, två, tre – fyr … och Revet är sjösatt.” Med ett jättelikt dån åkte den 700-tons-tunga fyren ner i vattnet, många åskådare hade kommit till Sandholmen för att bevittna sjösättningen av den 24:e fyren i Jävre. PT 1983-06-14: ”Sista (?) plumset i Jävre-Sandholmen. Arbetslösa efter ”Revet”. På onsdagsförmiddag denna vecka sjösätts den 24:e fyr som byggs vid Jävre Sandholmen. Denna gång rör det sig om ”Revet” en mindre farledsfyr som skall placeras i farleden in till Holm-sund. ”Fyrbyggnadsfabrikens” vidare öde bestäms av de beslut som fattas vid förhandlingar mellan Finland och Sverige om en ny djupfarled in i Bottenhavet. Då behövs det fem nya fyrar av vilka två på svenska vatten. De kommer i så fall troligen att byggas i Jävre. PT 1983-06-14: ”Frej” upp ur djupet.” Bilden föreställer ”Frej” den sjukna bogseraren från Kalix, som nu har lyfts upp från djupet i Pitsund. Efteråt fördes båten in till brobyggnads-platsen i sundet, allt som återstår nu är att föra ”Frej” till Båtskärsnäs varv, där motorerna ska sättas i skick och övrig utrustning genomgås. PT 1982-11-02: ”Ny fiskfabrik i konkurrens eller samarbete med BD-fisk?” Nu ska den f.d. kådfabriken i Jävrebyn bli fiskeförädlingsfabrik. Nästa vecka börjar nämligen; ”Fisk i Norr HB” som företaget heter, att starta sin produktion av varm och kallrökt fisk. De som står bakom idén är Bill Johansson och Alf Sundgren. NB 1982-10-21--27: ”Efter ett par års uppehåll: Nytt fyrbygge i Jävre.” Nej, det är inte alls slut på fyrbyggandet i Jävre som numera är landets enda fyrbyggnadsplats. Sedan verk-samheten startade har det byggts inte mindre än 23 fyrar på ”varvet”. I förra veckan på-börjades byggandet av fyr nummer 24 som skall heta Revet och vägleda sjöfarande in till Holmsund. PT 1982-07-24: ”Än är inte fyr-epoken i Jävre slut. Nya projekt på gång. I höst byggs ”Revet”.” Epoken vid världens enda ”fyrbyggnadsfabriken”, Jävre-Sandholmen, är inte avslutad, utan kommer att fortsätta ytterligare några år. Klart är att det blir byggandet i oktober för fyren ”Revet”, som skall stå i farleden in till Holmsund, nära Bredskärs lotsplats. – Efter detta är ytterligare två byggen aktuella för en ny 14-metersled förbi Åland genom södra Kvarken, berättar byråingenjör Ivar Berglund, sjöfartsverket, vid samtal med PT. PT 1981-07-09: ”HÄR VAR DET FULL RULLE – allt fler sommarturister hittar vägen till Jävrebyn.” Är Jävrebyn fortfarande ett lockande turistmål? Eller har Piteås expansiva havsbad konkurrerat ut anläggningarna runt omkring Piteåbygden? Nej, turismen finns kvar i Jävrebyn. I år som förra året. Och havsbaden är inga konkurrenter utan snarare ett komplement till turistanläggningarna i Jävrebyn. NK 1981- Okänd månad och dag: ”Nu går det som en dans för sågen i den gamla dansbanan.” Ett levande bevis på norrbottnisk företagsamhet och ungdomlig energi kan leda till framgång är bröderna Sture 36 och Sven-Erik Söderberg 30 i Piteå. När de på nyåret 1975 förvärvade Jävre Såg & Hyvleri var det närmaste ett ”hugskott”, som förverkligade en dröm. I dag har de investerat en halv miljon i ombyggnad av bland annat sågen. Någon svårighet att få avsättning av sina varor har de inte. PT 1981-07-28: ”Upplevelse i Jävrebyn: Ljuvligt doftande hembränd tjära.” Under sommaren ägnar sig Tore Boström och Lars Wikberg åt en ganska så ovanlig sysselsättning; de bränner nämligen sin egen trätjära på gammaldags vis. PT 1981-04-05: ”Kådfabriken i Jävre bygger nytt för 2,5 milj.” Natur-Produkter i Jävre, företaget som tillverkar kådsalva, planerar stora investeringar. Om allt går bra, innebär det: Nybygge för 1,5 miljoner kronor och en ny maskinpark för 1 miljon kronor. PT 1980-11-04: ””Kombistugan” luktar gott. Dunk och bak under samma tak.” I går invigdes Jävres nya kombinerade väv- och bagarstuga, som totalt kostat 100.000 kr och helt idéelt arbete från bybornas sida. Pengar som har tiggts ihop av olika intresseföreningar och att man har samlat in pengar vid de årliga hembygdsfesterna. Vävstugan kommer att ge plast åt sju vävstolar där byns invånare får möjlighet att väva och baka bröd. PT 1980-10-20: ”60-årsjubiléum med ”livet” som huvudtema.” I helgen firade EFS:s missionsförsamling i Jävrebyn; 60-årsjubiléum. Pastor Vilhelm Wallon från Örnsköldsvik gästtalade med ”livet” som huvudtema och berörde bl.a. aborter, dödshjälp, födslar. För-samlingens egna pastor Lennart Uddling samt tre olika sånggrupper medverkade också. PT 1980-08-02: ”Jävres historia på vers.” I samband med hembygdsdagen i Jävre i lördags läste Evald Söderberg upp en egenhändigt skriven dikt om byns historia. Söderberg har forskat en hel del i byns förgångna och hans dikt ger en fin sammanfattning av det arbetet. PT 1980-07-28: ”FOLKFEST i Jävrebyn. Hembygdsfesten blev EN FULLTRÄFF.” Helgens hembygdsfest blev en succé, där samlades det ihop 30-35. 000 kronor, inklusive auktionen till förmån för den kombinerade bagar- och vävarstugan som är under byggnad. PT 1980-07-15: ”HELA JÄVRE UTAN VATTEN. Nu är byborna uppretade.” Jävreborna är upprörda över att de inte heller fått något vatten denna sommar, speciellt jobbigt har det varit för jordbrukarna. PT 1980-07-07: ”Hela byn jobbar på bygge i Jävre.” Hela byn hjälper till och bygger på den tilltänkta bagar- och vävarstugan. N-bn 1980-04-02: ”JÄVREBYN – DET ÄR NORRBOTTENS MECKA. 50 procent av befolkningen är verksam i olika kyrkor!” Ungefär hälften av Jävrebyns befolkning är medlemmar i EFS-missionsförening, Ebeneser och Småkyrkan som tillhör Hortlax församling. Missionsföreningen har 118 medlemmar, 90 är barn och ungdomar i olika aktiviteter. Ebeneser eller Jävre baptistförsamling som tillhör Örebromissionen har 68 medlemmar och cirka 100 deltagare i ungdomsarbetet. Småkyrkan har även regelbunden barntimmeverksamhet. N-bn 1980-04-02: ”Församlings-HISTORIK.” Lite historik om Ebeneser eller Jävre baptistförsamling. PT 1980-04-01: ”Naturens lagar följs inte i Jävrebodarna. Här häckar gäss mitt i vintern.” Åke Persson i Jävreboderna har fågeluppfödning som sin stora hobby, normalt sett ska gässen endast häcka en gång per år, under våren, men hans skyddslingar häckar även under vintern. ”Så påverkar fåglarna kvinnornas mode…” Upprop skrivet av en hovfröken och en skriftställarinna fick in ett upprop i tidningen Djurskyddet som riktade sig till ”Sveriges qvinnor”, 1896. NB 1980-11-20: ”Här byggde byborna VÄV- OCH BAGARSTUGA.” Vid invigningen förra söndagen i Jävrebyn, var det många som kom till den efterlängtade bagar- och vävstugan. Och nu är verksamheten i gång, det bakas och vävs från morgon till kväll. N-bn 1980-03-27: ”50 procent av folket i Jävrebyn är religiöst verksamma!” Ungefär hälften av Jävrebyns befolkning är verksam i EFS- missionsförening, Ebeneser och Småkyrkan som tillhör Hortlax församling. Missionsföreningen har 118 medlemmar, 90 är barn och ungdomar i olika aktiviteter. Ebeneser eller Jävre baptistförsamling som tillhör Örebromissionen har 68 medlemmar och cirka 100 deltagare i ungdomsarbetet. Småkyrkan har även regelbunden barntimmeverksamhet. NK 1980-03-21: ”FYR OCH BÅT knåpgöra i liten skala för Alf i Hortlax.” Alf Berglund, 71 år gammal, i Hortlax, f.d. fyrbyggare som fortsatt att bygga fyrar, trots att han har gått i pension, fast nu blir det i miniatyr. PT 1979-07-18: ”Inga fler fyr-byggen i Jävre? Sjöfartsverket kämpar med regeringen…” Den 20 juli 1976 sjösattes fyren Hätteberget vid Sveriges enda fyrbyggarfabrik, Jävre – Sand-holmen utanför Piteå. Det var den sista fyren, som lämnade stapelbädden och därmed var Piteå en stor turistattraktion fattigare och givetvis också ett sysselsättningsobjekt fattigare. Sedan dess har sjöfartsverket haft inne ansökningar om två nya fyrbyggen men regeringen har varit helt kallsinnig. Trots att både länsmyndigheter och Arbetsmarknadsstyrelsen har tillstrykt. PT 1979-07-18: ”Diger fyrlista.” 1957 byggdes den första fyren vid Jävre - Sandholmen, sedan har det blivit 21 till. Lista på fyrarna genom åren. PT 1979-07-18: ”Lugn som måste brytas.” Nu är det fem år sedan Piteåbygden gick miste om en viktig turistattraktion, sjösättningen av fyrar vid Jävre – Sandholmen utanför Piteå. PT 1979-01-31: ”Bibeldagar i Jävrebyn.” Bibeldagar, i samband med årsmöte, har hållits EFS i Jävrebyn. Albert Johansson från Traryd i Småland var gästande talare. Han har ”lotsat” åhörarna omkring i Bibelns värld. PT 1978-11-09: ” Knut Lindkvist. Profil i Piteå. Så var det då. Halva sitt liv har han ägnat åt politiken. Bonden som var socialdemokrat.” Knut Lindkvist, 79 år har bott i Jävrebyn i hela sitt liv. Han är en känd profil där han bor, för han har nämligen ägnat halva sitt liv åt att vara socialdemokraternas röst i dåvarande Hortlax kommun. PT 1987-08-01: ”Skyltproblemen igen: Arkeologstigen gömd för turister. ORIENTERINGS-TAVLOR SAKNAS. Turisterna tror att ”Tourist-center” är affär eller stugby.” Bilburna turister som kommer till Norrbotten, har svårt att hitta till sevärdheterna inom länet, för att det saknas skyltar till bl.a. Arkeologstigen. PT 1977-09-29: ”Endast lotsen i livsfara när ‘Norden’ strandade.” Bakgrundshistoria om ”Norden”, lotsen som förliste en septembernatt 1894. PT 1977-09-29: ”Ankaret pryder fyrmuséet.” I september 1894 inträffade en dramatisk förlisning vid Leskär, varvid det norska barkskeppet ”Norden” fick sådana skador att hon som vrak infördes till Jävrefjärden där hon sedan sjönk intill holmen Fjärd-Vättingen. Från vraket bärgades för många år sedan det enda kvarvarande ankaret av en dykarfirma i Luleå som sedan förde det till sin hemstad där det så småningom erbjöds endera Luleå stad eller Norrbottens museum. NK 1977-04-21: ”Premiär för fotoutställning.” Svenska Fotografernas Riksförbunds stora jubileumsutställning håller just nu på att ”hängas upp” i Turistcentrat i Jävre. Verkliga ”praktpärlor” har man lyckats få med från Borg-Mersch tid fram till nutid. Inalles ett 80-tal förstoringar. PT 1977-06-21: ”Fotoutställning ska locka fler besökare.” Svenska Fotografernas Riks-förbunds stora jubileumsutställning håller just nu på att ”hängas upp” i Turistcentrat i Jävre. Verkliga ”praktpärlor” har man lyckats få med från Borg-Mersch tid fram till nutid. Inalles ett 80-tal förstoringar. PT 1976-07-27: ”Arkeologstigen – omtyckt utflyktsmål som skulle kunna bli ännu populärare. DET HÄR ÄR EN SKANDALÖST DÅLIGT SKYLTNING.” Arkeologstigen utanför Jävre är ett populärt utflyktsmål. Den bjuder på lämplig skogspromenad på historisk mark och är absolut värd ett besök. Detta påstår i alla fall de som har hittat dit. Arkeolog-stigen är sevärdheten som inte syns. Stigen börjar bara 50 meter från stora E4:an, men det missar man helt om man inte varit där förr. Skylt saknas. NSD 1976-07-24: ”Sevärdheten som inte syns…” Arkeologstigen i Jävre är i sommar en gåta för många kulturintresserade turister. En sevärdhet so inte syns. Det är skyltningen som brister. Tidens tand och skjutglada jägare har förstört flera av de orienteringstavlor som visar Arkeologstigen där man kan titta på gravrösen från järn- och bronsåldern. DN 1976-07-21: ”’Säkerhet uppnådd.’ Sista fyren är sjösatt.” Sveriges enda fyrbyggarplats Jävre-Sandholmen, tre mil söder om Piteå, ska avvecklas. På tisdagen sjösattes den sista fyren, för att sedan fraktas till Marstrandsfjorden. Nu har de mest utsatta platserna runt Sveriges kust fått stärkt säkerhet, enligt sjöfartsverkets generaldirektör Lennart Johansson. PT 1976-07-07: ”20 juli blir historisk i Jävre. Då sjösätts sista fyren?” Då ska nämligen den 40 meter höga ”Hätteberget” bli den sista fyren som sjösattes vid Sveriges enda fyrbyggarplats i Jävre utanför Piteå. PT 1976-07-07: ”22 fyrar har byggts.” Fyrarna som har byggts vid Sandholmen sedan 1957. I tur och ordning: PT 1974-11-27: ”I går avgick mjölnaren med pension. I DAG AVGÖRS KVARNENS ÖDE.” Igår skrevs det historia i Jävre. Då gjorde Odal Brännström sitt sista skift vid bykvarnen. Efter 50 års tjänst som ansvarig mjölnare tackar trotjänaren för sig. Brännström fyller 67 år på fredag och blir alltså folkpensionär. Den anrika kvarnens öde avgörs i morgon, torsdag. Då sammanträder byamännen för att besluta om driften definitivt ska upphöra. NK 1974-08-31: ”Fyrklocka till museum.” Generaldirektören i sjöfartsverket, Lennart Johansson, invigde fyrklockan från sista fartyget på Nordströmsgrund, som ett trevligt inslag i det fyrmuseum, som håller på att byggas upp i Jävre. PT 1974-08-30: ”Skags gamla fyr och klockstapel – nu är båda på plats i Jävre.” Det byggs inte bara fyrar i Jävre där restaureras även gamla för att ingå i Sveriges enda fyrmuseum som beläget i byns gamla hamn. I samband med sjösättningarna av nya fyrkassuner på torsdagen tog man tillfället i akt att inviga den fyrklocka som en gång var larm- och varningssignal på det sista på Nordströmsgrund stationerade fyrskepp. NK 1974-07-30: ” Jävre på väg att bygga upp Norrlands första FYRMUSEUM.” I Jävre planeras det att byggas ett fyrmuseum. NK 1974-07-30: ”Fyrsättning en folkfest.” Snart är det dags för årets PLUMS! Det gäller de traditionella fyrsjösättningarna i Jävre, Sandholmen. PT 1973-09-25: ”Fortsatt tillverkning av Jävresmycktet efter PT-ingripande?” Under ett års tid har det populära Jävresmycket inte tillverkats, p.g.a. att ingen har velat ta sig an bearbetningen av råmaterialet till smycket. Och nu börjar lagret att vara helt slut, men efter PT:s ingripande verkar det som om bearbetningsfrågan skulle kunna lösas, trots allt. NK 1973-08-15: ”Nu ska det gå att hitta arkeologstigen.” Arkeologstigen utanför Jävre är ett populärt utflyktsmål. Den bjuder på lämplig skogspromenad på historisk mark och är absolut värd ett besök. Det anser i alla fall de som har hittat dit, ”Arkeologstigen”, är nämligen sevärdheten som inte syns, stigen börjar endast 50 meter från stora E4:an, men det missar man helt om man inte varit där förr, då skylten saknas. Men nu ska det bli ändring på detta, det ska nämligen sättas upp nya skyltar till området. PT 1973-07-26: ”Vackra 1700-talsbodar i Jävrebyn.” Det är inte bara Skags gamla fyr, som är till intresse för museets antikvarie, vid Jävre småbåts- och fiskehamn. Fem gamla 1700-tals sjöbodar väckte också antikvariens intresse. PT 1973-07-26: ”Vem är det som bär ansvaret? Fina sjöfartsminnen ligger magasinerade.” Jävre har under den senaste 13-årsperioden fått vara med om en egendomlig epok, i och med att byn har en mycket speciell verksamhet, nämligen världens enda fyrbyggarvarv eller fabrik. En verksamhet som aldrig mer kan upprepas, i alla fall här i Sverige, eftersom landets hela kust nu har fått sitt fyrväsende helt moderniserat genom att alla fyrskepp tagits ur bruk och ersatts med fyrar, som huvudsakligen byggts i Jävre. Detta har gjort att man i Jävre har fått Sveriges enda fyrmuseum, i och med att återuppbyggandet av Skags fyr blev av. PT 1973-09-19: ”Brännström i Jävre river oläslig skylt om Arkeologstigen!” Sigurd Brännström rev ner den oläsliga skylten angående Arkeologstigen, när Norrbottens museum inte hade gjort något åt den. NSD 1973-05-28: ”Fyrahundra vattenfallare invigde fritidsanläggning.” Under lördagen invigdes Vattenfalls fritidsgård i Jävre. PT 1973-05-28: ”Sommarparadis för Vattenfalls anställda har invigts i Jävre. Projektet kostar en miljon kronor.” Under lördagen invigdes Vattenfalls fritidsgård i Jävre. PT 1973-05-28: ”30 bäddar.” Lite information om Jävreanläggningen. PT 1973-05-28: ””Myran” var socknens rikaste gård.” Kort bakgrunds information om Jävregården, som tidigare hette ”Myrran.” NK 1973-05-28: ”400 vattenrallare på invigningsfest av ny fritidsgård.” Under lördagen invigdes Vattenfalls fritidsgård i Jävre. NK 1972-05-27: ”Visst var Norrbotten befolkat på stenåldern!” Under de senaste årtiondena har det grävts fram massor av fornlämningar i fjällområdet, de flesta längs Hornavans stränder. Det fanns människor i Norrbottens inland för 5,000 år sedan, som var jägare och fiskar. PT 1972-05-19: ”Kommunen blir fyrägare.” Piteå kommuns ska ta över skötseln och ägarerätten av Skags fyr vid Jävre, som uppförts som en ”turistfyr”. Fyren kommer att heta ”Jävre fyrtorn” i fortsättningen. NK 1971-12-16: ”Fritidsanläggning för Vattenfall anställda.” En fritidsanläggning i Jävre, som beräknas bli klar att tas i bruk senast 1973, kommer att bli en omtyckt rekreationsplats och semestermål för anställda i Vattenfall. Anläggningen skall byggas upp kring en central-byggnad, som består av en norrbottensgård från 1700-talet. Den gamla gården står nu i Öjebyn och ägas av Piteå kommun. Den skall flyttas till Jävre där Vattenfall fått tillstånd att förfoga över den. Anläggningen skall ligga mitt emot turistinformationen. Till gården hör också en bagarstuga. Anläggningen kompletteras sedan med småstugor runt centralbyggnaden. PT 1971-11-18: ”Norrbottensgård restaureras med statsstöd i Jävre.” Arbetsmarknadsstyrelsen har beslutat att ge Piteå kommun 75 proc i statsbidrag för att som beredskapsarbete restaurera en norrbottensgård i Jävre för 510.000 kr. Åtta personer får vintersyssel-sättning. Gården ska användas som servicebyggnad för turister. NFL 1971-10-08: ”Skags fyr blev landets dyraste lyktstolpe.” Det blev två flugor i en smäll för Jävrebyn, när Skags fyr och den nybyggda småbåtshamnen fick belysning. PT 1971-09-09: ”Gravplats i Jävre rysk krigskyrkogård?” Arkeologer har gjort ett mycket intressant fynd vid ett vägarbete i Jävre. De har hittat en tidigare okänd begravningsplats, som tros vara en rysk krigskyrkogård. Grävningsledare och arkeolog, Svend Bue-Masden har konstaterat att gravarna har en stark anknytning till någon av de ryska invasionerna i pitebygden under antigen början av 1700-talet eller början av 1800-talet. NSD 1971-09-07: ”Ryssgrav upptäckt. Åtta skelett funna.” Åtta välbevarade skelett, troligen härstammade från 1809 års krig med ryssen, har påträffats vid arkeologiska utgrävningar i Jävre. Gravplatsen upptäcktes i samband med ett nytt vägbygge. Den är enligt expertisen mycket ovanligt vald. Området verkar har varit en kolbotten eller tjärdal då man fick gräva rakt igenom ett brandlager för att komma åt fynden. PT 1971-09-02: ”En av Jävregravarna berättar om mördad?” Ännu har inte dunklet klarnat kring den nyupptäckta begravningsplatsen i Jävre, även om ett fynd av kritpipa i en av gravarna har klargjort att lämningarna kan daterats till en tid mellan 1620-talet och 1820-talet. Antalet framgrävda skelett uppgår nu till åtta. En av de döda kan vara ihjälslagen. Ett märkligt förhållande är att samtliga skelett som hittats orörda har legat i syd-nordlig riktning. Men två av dem är begravda med huvudet mot söder. Den kristna seden i Sverige har alltid föreskrivit5 öst-västlig begravning. NSD 1971-08-30: ”Skelettfynd i gravplats.” Skelettet av en 20-årig man har påträffats vid utgrävningarna av den nyupptäckta gravplatsen i Jävre. Minst ytterligare ett skelett finns ii jorden. Allt talar om för att det är soldatgravar från början av 1800-talet, möjligen mördade av ryska soldater. Flera spökhistorier är förknippade med fyndplatsen. PT 1971-08-28: ”Begravd i kolbotten.” Ännu har inte dunklet klarnat kring den nyupptäckta begravningsplatsen i Jävre, även om ett fynd av kritpipa i en av gravarna har klargjort att lämningarna kan daterats till en tid mellan 1620-talet och 1820-talet. Antalet framgrävda skelett uppgår nu till åtta. En av de döda kan vara ihjälslagen. Ett märkligt förhållande är att samtliga skelett som hittats orörda har legat i syd-nordlig riktning. Men två av dem är begravda med huvudet mot söder. Den kristna seden i Sverige har alltid föreskrivit öst-västlig begravning. NSD 1971-08-26: ”Inte avtalsklart – därför fyr stängd.” Nu har NSD lyckats lösa den svårlösta gåtan med turistfyren i Jävre, som framgick av ett reportage i onsdagens NSD, att turistfyren stått igenbommad hela sommaren. PT 1971-08-25: ”SKELETTFYND I JÄVREBYN.” Ännu har inte dunklet klarnat kring den nyupptäckta begravningsplatsen i Jävre, även om ett fynd av kritpipa i en av gravarna har klargjort att lämningarna kan daterats till en tid mellan 1620-talet och 1820-talet. Antalet framgrävda skelett uppgår nu till åtta. En av de döda kan vara ihjälslagen. Ett märkligt för-hållande är att samtliga skelett som hittats orörda har legat i syd-nordlig riktning. Men två av dem är begravda med huvudet mot söder. Den kristna seden i Sverige har alltid föreskrivit öst-västlig begravning. NSD 1971-08-25: ”Turistfyren ingen turist ännu fått se!” Mitt emot Turisttrafikförbundets mottagningsstation för turister i Jävre står Skags fyr och blinkar. Den fyller 100 år i år och skulle ha fått en trevlig jubileumssommar. Efter att ha tjänat sjöfarten, skulle den nu gynna turismen. Fyren skulle vara öppen för turister och runt den skulle ett litet skärgårdsmuseum komma på plats. Men nu blev det inte så. NK 1971-07-09: ”Skag överlämnad som kulturminne.” Generaldirektör Erik Severin, anser att man bör bevara några av de gamla fyrarna från förr, i och med att de tas ur bruk tillsammans med fyrskeppen för att ge plasts åt modernare teknik. Det förkunnade han när han invigde den återuppbyggda gamla järnfyren Skag och överlämnade den till hembygdsmuseet som kulturminne och turistattraktion, som det nu utgör. PT 1971-07-09: ”100-ÅRING INVIGDES.” Generaldirektör Erik Severin, anser att man bör bevara några av de gamla fyrarna från förr, i och med att de tas ur bruk tillsammans med fyrskeppen för att ge plasts åt modernare teknik. Det förkunnade han när han invigde den återuppbyggda gamla järnfyren Skag och överlämnade den till hembygdsmuseet som kulturminne och turistattraktion, som det nu utgör. NVB 1971-07-09: ”Skags fyr donerades till Jävres museum.” Generaldirektör Erik Severin, anser att man bör bevara några av de gamla fyrarna från förr, i och med att de tas ur bruk tillsammans med fyrskeppen för att ge plasts åt modernare teknik. Det förkunnade han när han invigde den återuppbyggda gamla järnfyren Skag och överlämnade den till hembygdsmuseet som kulturminne och turistattraktion, som det nu utgör. NSD 1971-07-09: ”Fyrplasket sågs av 7000.” Tusentals åskådare var under torsdagen med och såg på när sjösättningen av fyren Falsterborev i Jävre ägde rum. NSD 1971-07-08: ”Jättefyr i vattnet – stort skådespel.” Tusentals åskådare var under torsdagen med och såg på när sjösättningen av fyren Falsterborev i Jävre ägde rum. NK 1971-07-07: ”FYRHISTORIA i Jävre när en jättefyr sjösätts.” I morgon, torsdag sjösätts fyren Falsterborev i Jävre, utanför Piteå. Det beräknas bli ett mycket stort historiskt ögonblick. NSD 1971-07-07: ”Jätteplums på torsdag när Jävrefyr sjösätts.” I morgon, torsdag sjösätts fyren Falsterborev i Jävre, utanför Piteå. Det beräknas bli ett mycket stort historiskt ögonblick. NK 1971-07-05: ”Fyren sjösätts.” På torsdagen, den 8 juli, sjösätts fyren Falsterborev i Jävre, utanför Piteå, av sjöfartsverket. PT 1970-05-14: ”Gamla Skagens fyr återuppförs i Jävre. Turistattraktion i sommar.” Skagens gamla fyr från 1871 håller på att återuppstå. Efter sju år i malpåse bygger Piteå stad nu upp den snart hundraåriga fyren vid småbåtshamnen i Jävre, mitt emot turistinformationen. Den 16 meter höga och 60 ton tunga fyren ska bli en turistattraktion och ett museiföremål som intresserade ska få titta på när den står klar någon gång i sommar. PT 1970-03-11: ”Skagens fyr från 1871 blir turistattraktion och symbol för Jävre.” Skagens gamla fyr från 1871 håller på att återuppstå, efter sju år i malpåse. Piteå stad bygger upp den snart hundraåriga fyren vid småbåtshamnen i Jävre, mitt emot turistinformationen. Som ska bli turistattraktion någon gång senare i sommar. PT 1969-10-18: ”TILLFÄLLIGHETER RÄDDADE 3000-ÅRIGT FORNMINNE I JÄVRE FRÅN FÖRSTÖRELSE.” Norrbottens museum har haft en mycket bra höst, när det gäller slutföranden av arbeten som egentligen var planerade för våren 1969. Även inventerarna som jobbar med fornlämningar inom Piteåområdet har haft en bra höst, p.g.a. den milda årstiden och skonsamma väderleken. Denna vecka pågår det en restaurering på ett gravfält vid vägen till Högtjälsträsk i Jävre, där två rösen hotas att förstöras genom ras i ett sandtag. NK 1969-09-29: ”Museet ställer upp fyr i Jävre.” Byggnadsnämnden i Piteå gav sitt senaste sammanträdde Norrbottens museum byggnadslov för återuppbyggandet av Skags fyr vid båthamnen i Jävre. PT 1969-07-26: ”Jävres vikingaskepp seglar i fiskedamm.” Jävreborna är stolta över sina fornlämningar. NK 1969-02-04: ”Museifilial i Jävre. Byn upplåter mark.” Vid byastämman i Jävre, diskuterade byamännen bl.a. ytterligare frågan angående en filial till Norrbottens museum. NK 1965-09-15: ”Arkeologstigen vid Jävre utflyktsmål för tusentals.” Arkeologistigen är ett mycket populärt turistmål för många, där speciellt många ”Jävresmycken” har sålts. PT 1965-07-30: ”Artikel från 1767 om ett ”sjöodjur”.” Artikel från 1767 om ett ”sjöodjur”, som påstods härja i Jävre vid samma tid. NK 1965-07-10: ”Arkeologistigen i Jävre unik. Rundar Sveriges nordligaste gravfält.” Norrbottens museum har i samarbete med Hortlax kommun anlagt en ”arkeologstig”, som borde göra grav- och fornlämningarna i jävretrakten kända även för allmänheten. Den 7,5 km långa rundan, som omfattas av arkeologstigen, gränsar till gravfält, rösen, stensättningar och till sist även en dös, ”liggande höna”, som visar på att det har funnits en betydande bosättning för ca 3,000 år sedan. NFL 1965-07-10: ”Nyprickad stig invigd. Jävre leder 5. 000 år bakåt i tiden.” I går, fredag bjöd Birgitta Hjolman, antikvarie och arkeolog vid Norrbottens museum, på en mycket intressant och trevlig utflykt 5000 år tillbaka i tiden. Det var den s.k. ”arkeologstigen”, ett mycket värdefullt forntidsminneområde i Jävre, ett par mil utanför Piteå. PT 1965-07-10: ”Arkeologstig har invigts i Jävre-skogen.” I går, fredag bjöd Birgitta Hjolman, antikvarie och arkeolog vid Norrbottens museum, på en mycket intressant och trevlig utflykt 5000 år tillbaka i tiden. Det var den s.k. ”arkeologstigen”, ett mycket värdefullt forntidsminneområde i Jävre, ett par mil utanför Piteå. NSD 1965-06-15: ”Sommarställe Annorlunda. Jordbruksbyn blir idealet för många sommarfamiljer.” Jävre by blir en mönsterbild för många semesterfirande familjer. NSD 1965-06-15: ”Jävre by har slumrat färdigt – nu är turisterna välkomna!” NFL 1965-07-03: ”JÄVRE ÄR TURISTINFARTEN. Semesteranläggning utbyggs.” I Jävrebyn, vid infarten söderifrån till Norrbotten träffar man på länets första semester-anläggning, för närvarande föremål för planer om stor utvidgning. Här har Norrbottens Turisttrafikförbund en informationscentral för upplysning om turismen i länet. Och ytterligare utbyggnader är aktuella från det hållet. NFL 1965-07-03: ”Orienteringskarta.” Orienteringskarta över Jävrenygden. Okänd tidning 1963-01-14: ”Landsantikvarien vill bevara miljö i ”gränsbyn” Jävre.” Lands-antikvarie Harold Hvarfner i Norrbotten vill bevara pensionärshemsbygget i Jävre, de lämningar som finns kvar efter Degerfors bruk som lades ned 1887. Pensionshemmet kommer nämligen att ligga intill industriområdet, och det är på grund av detta som landsantikvarien har skrivit till kommunen med en begäran att vissa markvårdande åtgärder vidtages. I lördags, diskuterade kommunalnämnden denna fråga och gav fritidsnämnden i uppdrag att förhandla med antikvarien. Okänd tidning 1962-12-21: ”Landsantikvarien vill bevara miljö i ”gränsbyn” Jävre.” Lands-antikvarie Harold Hvarfner i Norrbotten vill bevara pensionärshemsbygget i Jävre, de lämningar som finns kvar efter Degerfors bruk som lades ned 1887. Pensionshemmet kommer nämligen att ligga intill industriområdet, och det är på grund av detta som landsantikvarien har skrivit till kommunen med en begäran att vissa markvårdande åtgärder vidtages. I lördags, diskuterade kommunalnämnden denna fråga och gav fritidsnämnden i uppdrag att förhandla med antikvarien. PT 1960-01-25: ”Byamännen i Jävre begär lådbrevbäring.” Vid årsstämman i lördags, beslöt sig byamännen i Jävrebyn för att bl.a. fullt ut stödja ett antal beslut, däribland frågan om lådbrevbäring i byn. NK 1943-12-18: ”Likfynd vid Jävre-Sandön. Rymd dansk sjöman återfunnen drunknad.” NK 1940-06-15: ”Vem äger holmen?” Petter Pettersson, fiskare från Jävreboden, Jävrebyn, har hos k. m:t gjort en ansökan om tillstånd att bedriva fiske med fasta redskap vid ”kronoholmen Fjärdvättingen” i Piteå skärgård. Vilken råkar vara identisk med holmen ”Näsgrundet” i Hortlax socken. I och med detta uppstod frågan om vem som äger holmen? PT 1967-10-05: ”Ännu en fornlämning påträffad. Helt samhälle fynd på Sandön. FORNTIDA SAMHÄLLE HITTADES PÅ JÄVRE-SANDÖN. Gravar, labyrinter och många hydda-bottnar.” Under den fortsatta karläggningen av pitebygdens fasta fornlämningar häromdagen, har arkeologerna i Norrbotten gjort ett mycket sällsynt fynd på Sandön. De hittade nämligen något som föreställer ett helt samhälle med grundläggande bostäder, kulturplats och gravplats. Dessa fornlämningar på Sandön är av samma typ som de tidigare kända på Stor-Rebben och borde härstamma från en säljägare- och fiskekultur som fanns bl.a. på öarna i Piteå skärgård under sen järnålder och tidig medeltid. PT 1972-01-19: ”Mellanboda en säregen epok. (II)” Mätningsman Sven-Eric Olofsson skriver om Mellanboda, den drygt 50-åriga byn som han växte upp i. PT 1972-01-18: ” Mellanboda en säregen epok. (I)” Mätningsman Sven-Eric Olofsson skriver om Mellanboda, den drygt 50-åriga byn som han växte upp i. NK 1971-11-16: ”NYBYGGARE i Mellanboda träffades igen EFTER 50 ÅR.” Under lördagskvällen samlades många Mellanbodaättlingar i Holmfors kyrka, för att fira 50-årsjubileumet av byns uppkomst. NK 1971-11-16: ”Jubileet spelads in.” Nordiska museet var även de närvarande under firandet av Mellanbodas 50-årsjubileum. PT 1971-11-15: ” Minnenas helg i Mellanboda. Minneshögtid blev stor succé. Mellanboda mot ny blomstring?” Under lördagskvällen samlades många Mellanbodaättlingar i Holmfors kyrka, för att fira 50-årsjubileumet av byns uppkomst. Nordiska museet, Norrbottens museum var även de närvarande, liksom radio och press. NVB 1971-11-15: ”Byns största födelsedagskalas när Mellanboda fyllde 50 år.” Under lördagskvällen samlades många Mellanbodaättlingar i Holmfors kyrka, för att fira 50-årsjubileumet av byns uppkomst. Nordiska museet, Norrbottens museum var även de närvarande, liksom radio och press. PT 1971-11-13: ”Mellanboda uppodlades av rädsla för hunger när 900 man avskedades. Bistert 50-årsminne firas i Mellanboda. Arbetslösa industriarbetare hänvisades till kolonistliv. 23 familjer bröt åkerjord av myr- och moränmarker. Rädsla för hunger.” Svår arbetslöshet drabbade pitebygden i början av 20-talet, då flera sågarverk stängdes blev hundratals arbetare utan jobb. Statens kolonisationsnämnd löste det hela med att skicka ut tjugotre familjer till de orörda trakterna kring sydväst om Hemmingsmark, nära Västerbottensgränsen, i och med detta blev det dem som byggde upp Mellanboda. Nu i helgen firas byns 50 årsdag av de första kolonisternas familjer och anhöriga. PT 1971-11-13: ”Trångt vi jubiléet – nybyggarhistoria lockar Nordiska Muséet.” Det blir trångt i kyrkan i Holmfors, om det kommer ett större antal besökare till Mellanboda för att fira dess 50-års jubileum. NK 1971-11-08: ”Kolonister firade 50-årsjubileum.” Svår arbetslöshet drabbade pitebygden i början av 20-talet, då flera sågarverk stängdes blev hundratals arbetare utan jobb. Statens kolonisationsnämnd löste det hela med att skicka ut tjugotre familjer till de orörda trakterna kring sydväst om Hemmingsmark, nära Västerbottensgränsen, i och med detta blev det dem som byggde upp Mellanboda, nu i helgen firas byns 50 årsdag av de första kolonisternas familjer och anhöriga. PT 1978-07-25: ”Pitsundsfärjan får pension 1982? När blir det bro över Pitsundet? CEMTENTFARTYG KÄPP I HJULRET.” Pitsundborna vill ha en bro istället för färjan som de har nu, som tidigast kan det bli av 1982 enligt Vägverket. Trots det, kanske det ändå inte blir av, p.g.a. pengabrist och att man inte är överens med bl.a. företaget Cementa. NK 1978-03-17: ”Kulturnämnden uppmanar: - BEVARA RÖNNSKÄRS FYRPLATS.” Skellefteå kommun vill att Piteå kommun ska bevara Rönnskärs gamla fyrplats med fyr och lotsstuga, åt eftervärlden. PT 1978-03-08: ”Skellefteå bollar tillbaka underhåll av Pite-Rönnskär till Piteå. Stiftelse kan bli räddning för landets äldsta järnfyr.” Efter många funderingar kring ärendet, sedan början av 1972, har Skellefteå kommun nu kommit fram till att de inte vill ta över fyren och lotsstugan som finns ute på Pite-Rönnskär. Vilket leder till att framtiden är osäker för den gamla kulturhistoriska byggnaden. PT 1978-03-09: ”Jävre-fyr skulle ha förhindrat grundstötning i Kalmarsund!” Under måndagen hotades norra delen av Kalmarsund av en oljekatastrof när den finska oljetanken ”Sotka” gick på grund utanför Oskarshamn och fick hela botten uppriven. Vad som för-hindrade katastrofen var att skadan endast drabbade fartygets bottentankar och inte någon lasttank. Denna olycka är även intressant för Piteborna, därför att den hade kunnat förhindras med hjälp av att en planerad fyr; ”Stötbotten”, som skulle ha byggts i Jävre funnits på platsen. PT 1976-07-26: ”F d Hortlaxpräst räddade kyrkosöndagen på Rönnskär.” Curt Carlsson, f d Hortlaxpräst, fick hoppa in och predika på söndagen, ute på Rönnskär, för att den ordinarie prästen Henning Berglund var sjukskriven. NSD 1983-08-10: ”Hårresande underhållning.” I helgen bjöds det på en hårresande underhållning upp i Storforsen, i form av klippdykning från Döda fallet. Det var ett gäng ungdomar som stod för det hela. PT 1983-05-31: ”De satsade på ett nytt hem(bageri) i Storfors.” Svea och Helge Andersson flyttade från Kiruna till Storfors, där de nu driver ”Sveas hembageri”. NK 1978-10-30: ”Fullsatt i Folkets hus när manskören jubilerade.” Hortlax manskör firade i helgen 80-års jubileum med bl.a. en konsert i Folkets hus, Storfors. PT 1978-10-25: ”Grattis till en fräsch 80-åring. Hortlax manskör.” Hortlax manskör firade i helgen 80-års jubileum med bl.a. en konsert i Folkets hus, Storfors.