Junosuando socken 1931- NB 1987-05-21: ”KVINNAN I CENTRUM – när Gertrud Koivuniemi blev kyrkoherde.” Äntligen står en kvinnlig präst i en av Övre Tornedalens predikstolar: Söndagen 17 maj, Norges nationaldag, installerades nämligen Gertrud Koivuniemi, till kyrkoherde i Junosuando församling. NB 1987-05-21: ”Motståndet bottnar i gammal kvinnosyn” Fem kvinnliga präster med lång erfarenhet inom sitt yrke, hur ser de på sitt arbete? Kuriren ställde denna fråga till Sonja Waara, Karungi, Liselott Claesson, Ludvika, Gertrud Koivuniemi, Junosuando, Teresia Koivuniemi, Vittangi och Harriet Pekkari, Gällivare. Så här svarade de. NK 1986 -12-12: ”FAMILJEN SOM INTE HÖGG I STEN.” Familjen Hiltunen, Vesa, Arto och Tom från Junosuando blev 2: a i årets mineraljakt i Norrbotten. NSD 1986-05-26: ”Skolan som lär eleverna vildmarkens hemligheter.” Elever och lärare vid Junosuando högstadieskola har byggt en lägerskola vid sjön Kursujärvi. NSD 1984-07-17: ”Firade 50 år.” Förre länsinspektören Erik Lundmark höll högtidstal när Kangos hembygdsförening och hembygdsgård firade 50-årsjubileum. NSD 1982-07-27: ”Fin uppvisning.” En gymnastikuppvisning av byns unga flickor var en av attraktionerna på Junosuando marknad. NSD 1981-11-30: ”Reningsverk utan verkan.” Ett nybyggt reningsverk finns i Junosuando, men trots det rinner hälften av byns avlopps-vatten direkt ner i älven. Det är något som Tora Rensgard vill ändra på. Hon vill få fart på anslutning av fastigheterna till det kommunala avloppet och reningsverket. NK 1981-11-27: ”Rektor tackar regeringen för bidrag.” Regeringen har godkänt statsbidrag till utbyggnad av centralskolan i Junosuando. Skolan ska byggas ut med lokaler för hem-kunskap, teckning och musik. I det senare fallet är det frågan om en kombination. HB 1981-05-05: ”Traditionsenlig Valborg.” Årets valborgsmässoafton firades på ett traditionsenligt vis i övre Tornedalen. NSD 1981-09-22: ”Skolbehovet för Junosuando ska utredas.” Med anledning av skolbranden i Kangofors har Pajala kommunstyrelse behandlat frågan om skolbehovet i Junosuando-området. HB 1981-02-19: ”Anton från Nuoksujärvi vill ta revansch med egna uppfinningar – Jag ska bli miljonär!” När Anton Palovaara, 39 år, från den lilla byn Nuoksujärvi utanför Junosuando gick i folkskola sattes han i hjälpklass – mest för att hans föräldrar var fattiga. Det födde en bitterhet som han inte kommit över ännu. Nu är han ute efter revansch på sitt sätt. – Om några år är jag miljonär! NSD 1980-10-24: ”Palokorva masugn bör räddas.” Karl Grönberg tycker att masugnen i Palokorva ska restaureras och bevaras som kulturminnesmärke och sevärdhet. HB 1980-10-25: ”Masugn blir kulturminne?” Karl Grönberg tycker att masugnen i Palokorva ska restaureras och bevaras som kulturminnesmärke och sevärdhet. NK 1980-10-09: ”TEGELBRUK kan på nytt ge jobb i avfolkningsbygd?” Alf Enkvist vill satsa på tegeltillverkning i Junosuando med hjälp av glesbygdsmedel. NK 1980-10-09: ”Asle befolkar sin hemby – MED TRÄFIGURER”. Asle Routimaa, 67 år, i Junosuando, tillverkar tornedalingar - i trä. NK 1980-10-17: ”Junosuando får ny präst.” Den nya prästen är Magnus Lundberg, 26 år kommer från Södertälje. HB 1981-09-17: ”Svedjemannen bygger.” Gunder Fors i Junosuando bygger ladugård, lada och silo. FV 1981-08-13–19: ”KANGOSFESTIVALEN – ett led i Tornedalens kamp för egen identitet.” Festivalen i Kangos blev en stor framgång. Inte bara för arrangörerna och alla som kom dit, utan i lika hög grad för de mål festivalarrangörerna kämpat för: Upprättelse av kulturen och språket i Tornedalen. Beng-Ola Mörtlund sammanfattar sina intryck från festivalen och berättar samtidigt att planeringen inför nästa års festival i Kangos redan börjat. HB 1980-05-26: ”Folkrikt firande i Kangos.” Över femhundra besökte Kangosfors hembygdsmuseum på midsommarafton. HB 1980-05-20: ”Seskaröpräst fick dispens för att börja i Junosuando.” Heikki Turakka förordas till tjänsten som kyrkoherde i Junosuando pastorat. HB 1980-04-22: ”En bedrövlig arbetsmiljö Men Irene stortrivs med jobbet.” Bibliotekarien Irene Smedqvist trivs med jobbet i biblioteksfilialen i Junosuando, trots att det är trångbott och bullrigt. HB 1980-04-22: ”Elevutställning på biblioteket” Eleverna på högstadiet i Junosuando ställer ut i biblioteket. HB 1980-01-31: ”Äldre damer och träslöjd vilken härlig kombination.” De kommunala vuxenutbildningens kurser i olika slöjder har blivit mycket populära. Speciellt bland byns pensionerade kvinnor. HB 1979-06-21: ”Textilslöjd byter lokaler.” Textilslöjden vid Junosuando skola ska flyttas från nuvarande lokaler till församlingshemmet som Stiftelsen Junosuando äger. NSD 1979-02-17: ”Junosuando blir sig likt igen…” Nu håller Junosuando på att få tillbaka sitt vanliga utseende igen efter översvämningsdramat i torsdagsmorse. NSD 1979-02-16: ”Dammen brast…” Dammvallen till sjön Mustnieminjärvi brast.” Delar av byn Junosuando ligger sedan tidigt i går morse helt under vatten. Enorma vattenkrafter pressades under en tvåmeterstjock tjäle i en dammvall till sjön Mustnieminjärvi. Den igen-frusna bäcken förvandlades på bara ett par sekunder till en forsade å. En väg, ängar och hölador blev helt dränkta. NSD 1979-03-09: ”Primitiv borrmaskin eller något annat?” Ett egendomligt och mystiskt fynd gjorde Frans Palovaara i Nuuksujärvi, Junosuando. NSD 1975-11-26: ”En gammal bild berättar…” En bild som togs vid invigningen av Junosuando kyrkogård, 1904. NK 1968-09-26: ”Dåligt förslag till kyrkogård Ändring krävs.” Riksantikvarieämbetet kan inte godkänna nuvarande förslag till utgivningen av kyrkogården i Junosuando. Därför bör det göras om. NK 1958-01-27: ”Järnbrukshistoria.” P. Nordberg har skrivit en bok om Norrbottens järnbrukshistoria. NK 1938-02-23: ”Hembygdsgille i Junosuando.” Vid möte i Junosuando den 20 febr. bildades Junosuando hembygdsgille. NK 1931-10-12: ”Kungörelse.” Kalkstensbrottet i Junosuando masugnsby blir fridlyst naturminnesmärke. NSD 1988-08-01: ”Allmogekonst en kulturskatt.” Paulus Aili är en av landets främsta allmogemålare, som tycker att allmogesmålning är en kulturskatt. NSD 1988-07-19: ”Framgång för kulturdagar.” Bygde- och kulturdagarna i Kangos blev en stor framgång. – Jag tycker att det har varit helt fantastiskt, säger Anita Weintz, ordförande i Kangofors Hembygdsförening. NSD 1988-08-01: ”Ellys cykeltur blev en film om byn Kangos.” Elly Jannes återvänder efter 45 år till Kangos där filmen ”Tornebygd” spelades in 1943. NSD 1988-03-26: ”HEMMA IGEN – med ett nytt hjärta.” Femtonåriga Ingela Granmyr, Norrbottens yngsta hjärtbytespatient har äntligen kommit hem från Harefieldsjukhuset i London. NSD 1988-02-26: ”Kangos teater återfödd efter 40 år.” Kangos amatörteatergrupp har återuppstått, efter 40-års tystnad. I söndags spelades den andra föreställning av ”Kyllä se kannatte” inför 50-talet igenkännande bybor. HB 1988-01-22: ”Jomen Wiss-t går sågen bra.” Lennart Wiss driver ett sågverk i sin hemby, Nuoksjärvi. HB 1988-01-26: ”Karl-Åke lever på skogens guld.” Karl-Åke Nykäinen vidareförädlar tjäder, orre, hare, murklor, hjortron, m.m. NK 1987-10-29: ”KULTURDAG I KANGOS.” En dag om Tornedalen, dess forntid och framtid. NSD 1985-11-14: ”Beredskapsmedel – nej Sysselsättning – ja.” Landshövdingen Curt Boström besökte Karesuando på onsdagen för att informera sig om läget i samhället. NSD 1985-11-14: ”Skogarna kan ge 100 jobb.” Ingenjören Evert Sydberg säger att de enskilda skogarna i Östra Norrbotten skulle kunna sysselsätta 100 man året om, förutsett att man får igenom vissa förändringar. FV 1985: 21: ”Här bakas ”GNISSEL-OST”.” Maj-Britt och Anio Nykäinen bakar kaffeost, en tornedalsk specialitet, som ska börja säljas. I ett försök att rädda jordbruket. FV 1985: 21: ”- Tacka Tornedalens kvinnor för kaffeosten.” Lite bakgrundfakt om kaffeosten och hur den tillverkas. HB 1983-06-11: ”Byggklart för skola i Kangos.” En ny lågstadie- och förskola i Kangos ska byggs upp igen, efter en brand två år tidigare. HB 1983-05-10: ”Nu är potatisen satt.” Karl Pudas satte potatis redan den 6 maj. NSD 1983-01-10: ”En ung by som snart fyller 350.” Kangos har de senaste åren ökat sitt befolkningsantal och firar 350 år om två år. NSD 1983-01-10: ”MÅSTE BYBORNA BYGGA SKOLAN?” Kangosborna är irriterade på att återuppbyggnaden av skolan som brann ner, inte har kommit igång än. NSD 1982-08-09: ”Festival med kulturen i centrum.” Tornedalskulturen stod i centrum vid festivalen i Kangosfors på lördagen. Bland kaffeost och folkdanslag fanns också sånggruppen Sisaret, fem tornedalstjejer med visor från trakten. De har varit med på festivalen sedan starten. NSD 1982-07-30: ”Han försöker ge byn ny livskraft.” Flistillverkning och bensinstation, var två förslag som kom på tal, när projektsekreteraren Bengt Falemo lyssnade till bybornas egna idéer, när han informerade om Muoniodalsprojektet i Kärendöjärvi. NSD 1982-06-28: ”1000 KOM PÅ 48:E FESTEN.” Hembygdsfesten i Kangofors som i 48 år hållits oavbrutet varje midsommar i byn, samlade i år närmare 1.000 personer. Publiken fick vara med om ett ytterst traditionellt firande där huvudnumren bestod av folkdansare från Junosuando, delar av Kiruna Dragspelsklubb men också bygdens egna spelmän Oskar Nederskog och Frans Palovaara. HB 1982-01-05: ”Nytt planförslag över Kangosfors.” Det informationsmöte som hölls i Kangosfors i oktober har börjat ge påtagliga resultat. Vid träffen mellan byborna och skolans och kommunens företrädare, resonerade det om vad som ska göras för att ersätta den ned-brunna Backskolan. I dagarna har NAB-konsult upprättat en planskiss över området med olika förslag till lösningar. HB 1981-10-10: ”Kangosforsbor oroliga Begravda rävar i nerbrunnen skola.” Möte med kommunens politiker och bybor om uppbyggandet av skolan i Kangos. FV 1983-01-20–26: ”NU HAR KANGOSBORNA TRÖTTNAT.” Kangosborna har tröttnat på att skolan inte blir återuppbyggd. FV 1983-01-20–26: ”Kulturell medvetenhet skapar kamplust.” I Kangosfors är känslan för den egna byn stark. HB 1981-10-01: ”Sista mjölkproducenten i gammal jordbruksby.” Johannes Mikko i Keräntöjärvi är den sista mjölkproducenten i byn. HB 1981-09-19: ”Berättarglad byaprofessor kan allt om sin by.” Isak Mikko i Keräntöjärvi är en av de sista byaprofessorerna i Tornedalen. NSD 1981-09-14: ”Konstnär satte färg på bilen!” Per och Kalle Ylivainio, åkeriägare från Kangosfors, har anlitat konstnären Rickard Trägårdh och billackaren Ari Kymäläinen för att sätta färg på deras lastbil. Land 1981-08-14: ”Här får vi inget gratis.” Theodor och Maj-Britt Nykäinen tröttnade på det bekväma livet i Luleå, för att bli nybyggare i Tornedalen. HB 1981-08-04: ”KANGOSFESTIVALEN BJÖD PÅ TORNEDALSKULTUR.” Kangos-festivalen 1981 levde mycket väl upp till sitt syfte nämligen det att presentera en del av den tornedalska kulturen. Där sjöngs, spelades, dansades och berättades det, allt med anknytning till bygden. Även förtäringen var ortstypisk från laxsmörgåsar, piimä och kaffeost. NSD 1981-08-03: ”SÅNG OCH MUSIK I TOLV TIMMAR.” Kangosfestivalen pågick i tolv timmar under lördagen, fylld med sång och musik. NSD 1980-08-18: ”Kulturen förde dem samman…” Tobias, ett år och Amanda, nio månader vägar korsades som hastigast på Udden, i Kangosfors i lördags. NK 1980-08-18: ”Kulturfestivalen i Kangosfors: Folkdansare och blodkorv.” Musiker, sångare, författare, folkdansare och så förstås berättare från bygden var med och skrev historia när kulturen drog in i den lilla tornedalsbyn Kangosfors i lördags. HB 1980-07-05: ”En tornedalsk sevärdhet Hembygdsgården i Kangosfors.” Trots att hembygdsgården i Kangosfors är en av de största sevärdheterna i Tornedalen, är den även en av de mest okänd, eftersom det är svårt att hitta dit. HB 1979-01-25: ”Uno kan Kangoskakans historia.” Uno Pudas, styrelsemedlem i Kangosfors hembygdsförening, intervjuar äldre människor i bygden. HB 1979-01-25: ”Så här görs Kangoskakan.” Bakrecept. HB 1976-06-24: ”Hembygdsgården i Kangosfors.” Lite bakgrundshistoria om uppkomsten av hembygdsgården i Kangosfors. NK 1974-07-08: ”Hembygdsmuseum med små rariteter.” Kangosfors har ett hembygds-museum, Kauppilagården, där det samlas gamla bruksföremål från svunnen tid. HB 1977-07-07: ”Kyrkan i Kangofors en stilren skapelse.” Den nyligen invigda kyrkan i Kangosfors är en stilren skapelse i vitt högt uppe på en kulle intill skolanläggningen med hänförande utsikt över Lainioälven. HB 1964-01-02: ”JUF i Kangosfors 40 år Hembygdsvård blev hela byns intresse.” Kangos lokalförening av JUF har firat 40-årsjubileum under enkla men trivsamma former och ett 50-tal personer närvarande. Avdelningens drivande kraft och intresserande ledare folkskollärare Edvin Mäkitalo gjorde en intressant återblick på fyra decenniers verksamhet, och det framgick där att det hembygdsvårdande arbetet varit dominerande. HB 1940-08-10: ”Kotiseutumuistojen vaaliminen kukoistaa Kangosessa.” JUF-yhdistys suunnittelee kotiseututalon rakentamista. Hembygden 1939 nr 8: ”Kangos hembygdsgård.” Bilden föreställer hembygdsgården i Kangos. NK 1938-10-13: ”Rikets nordligaste bygdemuseum.” Kulturella sevärdheter i Kangos, ett hembygdsgille har startats av J.U.F. i Junosuando. NSD 1983-12-21: ”Här stickar Selma tyngsta vanten.” Selma Hjärtström, 70 år, har stickat Lovikka-vantar i 40 år. Nu stickar hon Norrbottensvanten åt NSD. NSD 1983-12-21: ”Kom med förslag – fyll i kupongen!” Var med och tävla om Norrbottensvanten som delas ut till årets klantigaste norrbottning. NSD 1981-11-21: ”HÄR DUNKAR VÄVSTOLARNA.” Vävstolsdunket har tilltagit runt om i byarna i Pajala kommun de senaste åren. Det är vävprojektet som har engagerat kvinnor från 22 byar och get Pajala 40 årsarbeten. Textilerna säljs genom Hemslöjdens försorg. – Det finns inga avsättningssvårigheter, säger Lars Johdet som är projektledare. NSD 1981-11-21: ”Här växer väven fram.” Beskriver vävprojektet i Lovikka. NSD 1981-11-21: ”Byn som håller ihop.” Befolkningen i byn Lovikka har tillsammans hjälpt till att bygga en gemensam samlingslokal. HB 1976-11-25: ”Kunds missnöje födde de första Lovikkavantarna.” Förre skolinspektören William Snell har för HB-kultur gjort den här sammanställningen av Bruno Söderbergs berättelse i tidskriften Tornedalen om hur de första Lovikka-vantarna kom till. DN 1963-12-22: ”Lovikka, vantarnas egen by lagskyddar sitt kvalitetsnamn.” Efter att fruarna har upptäckt att Lovikkavantar säljs billigare än deras egna, har de tröttnat och bestämt sig för att varumärkskydda sin egen skapelse.